Handelsagenten Fågelsång satt på Turisthotellets terrass i Marstrand och tittade på havet, när två brunbrända flickebarn, det ena i blått, det andra i vitt, kommo som en solglimt i tristessen och satte sig vid närmaste bord.

Handelsagenten beobachtete das Meer von der Terrasse des Touristhotels in Marstrand, als zwei braungebrannte Mädchen, eines in Blau, das andere in Weiß, wie ein Sonnenstrahl in der Traurigkeit, herantraten und sich an den nächsten Tisch setzten.

Den ena var ljus och klotrund, den andra svart och smäcker, och handelsagenten Fågelsång rycktes omedelbart från sin beundran av havets skönhet till en ännu större beundran av den smäckra.

Eine war hell und kugelförmig, die andere dunkel und schlank, und Handelsagent Fågelsång wurde auf einen Schlag von seiner Bewunderung für die Schönheit des Meeres zu einer noch größeren Bewunderung für die Schönheit der Mädchen.

Hans blick gled smekande från det vita floret, som hon virat kring håret för blåstens skull ned till de vita skorna, och så snart hon slagit sig ned inriktade han hela sin energi på att inleda en enklare ögonkurtis.

Ihm glänzte der Blick bei dem weißen Blumenblüten, das sie um ihren Kopf gewickelt hatte, um den blauen Haaren zu schmeicheln, und als sie sich setzte, richtete er sofort seine ganze Energie darauf, einen einfachen Flirt zu beginnen.

Ett ögonblick mötte flickebarnet hans blick, kallt och främmande, men när så Fågelsång vågade sig på aningen av ett småleende, vände hon sig plötsligt bort, och började med livligt intresse observera en yngling av urbefolkningen, som nere vid kajen högljutt och med klagande röst meddelade att Putte var hans ögonsten.

Für einen Moment traf sein Blick das Mädchen, kalt und abweisend, aber als Fågelsång ein kleines Lächeln aufsetzte, wandte sie sich plötzlich ab und begann mit lebhaftem Interesse einen jungen Mann der Menge zu beobachten, der näher an den Kai trat und mit einer klagevollen Stimme verkündete, dass Putte sein Traumobjekt sei.

Fågelsång ägnade hon inte vidare en blick.

Fågelsång wandte sie nicht weiter den Blick.

»Det var mig en liten hårdflirtad satunge!»

"Das war ein kleiner, hartnäckiger Flirt!"

tänkte Fågelsång för sig själv, och försökte genom en diskret hostning åter fånga flickebarnets uppmärksamhet.

Fågelsång dachte für sich: "Das war ein kleiner, hartnäckiger Flirt!" und versuchte, durch eine diskrete Geste wieder die Aufmerksamkeit der Mädchen zu erlangen.

Men förgäves.

Aber ohne Erfolg.

Detta irriterade Fågelsång.

Dies ärgerte Fågelsång.

Han ansåg sig äga ett fördelaktigt utseende, och uppfattade denna likgiltighet som en direkt personlig förolämpning.

Er sah sich attraktiv aus und erfasste diese Gleichgültigkeit als eine direkte persönliche Beleidigung.

Inte ens när musiken spelade upp Cavalleria, och Fågelsång fullt hörbart gnolade: »Min vita li-hilja» blev det något resultat av.

Nicht einmal als die Musik die Kavallerie spielte, und Fågelsång lautstark flüsterte: "Mein weißes Leinenkleid" – geschah etwas.

Den vita liljan låtsades som om handelsagenten Fågelsång alls inte existerade, och när hon och hennes blå väninna druckit sitt kaffe och ätit sina bakelser försvunno de från Fågelsångs horisont lika hastigt som de kommit.

Die weiße Lilie schien, als ob der Handelsagent Fågelsång gar nicht existierte, und als sie und ihre blaue Freundin ihren Kaffee tranken und ihre Kekse aßen, verschwanden sie aus Fågelsångs Blickfeld genauso schnell, wie sie gekommen waren.

Men dagen därpå fick Fågelsång återse henne.

Aber an diesem Tag erhielt Fågelsång eine Antwort.

Det var på Strandpromenaden, där hon flanerade ensam i solskenet, vitklädd som förut, och med ett svart band om livet, och som Fågelsång var en modig man, steg han helt lugnt fram och bad att få göra sällskap.

Es war auf der Strandpromenade, wo sie allein in der Sonne schlenderte, weiß gekleidet und mit einem schwarzen Band um ihr Leben, und als Fågelsång ein mutiger Mann war, trat er ruhig vor und bat um Gesellschaft.

Fågelsång hade aldrig trott att det kunde finnas så mycket kyla mitt i sommaren som den med vilken han blev mottagen, men när han sade sitt namn sken flickebarnet upp.

Fågelsång hatte nie gedacht, dass es in der Sommerhitze so kalt sein könnte, aber als er seinen Namen nannte, erregte er die Aufmerksamkeit der Mädchen.

»Ett sådant lustigt namn», sade hon, och visade en rad vita tänder och ett par kindgropar, som kommo Fågelsång att kippa efter andan.

"Ein so lustiges Name", sagte sie und zeigte eine Reihe weißer Zähne und ein paar kleine, zuckende Lippen, was Fågelsång zum Schmunzeln brachte.

»Det är ett vackert namn», svarade Fågelsång övertygande.

"Das ist ein schöner Name", antwortete Fågelsång überzeugt.

»Det har jag hittat på själv.

"Das habe ich selbst gefunden."

Förut hette jag Petrusson.»

Vorher hieß ich Petrusson.

»Då undrar jag inte på, att herr Fågelkvitter bytte!»

"Dann wundere ich mich nicht, dass Herr Fågelkvitter den Namen änderte!"

sade den sköna.

sagte das schöne Mädchen.

»Fågelsång!»

"Fågelsång!"

rättade handelsagenten.

korrigierte der Handelsagent.

»Men fröken har inte sagt vad fröken heter.»

"Aber die Dame hat nicht gesagt, wie sie heißt."

»Hm!

"Hm!"

Jag brukar verkligen inte stifta bekantskap så här sans façon, men jag antar, att det skulle vara ohövligt att inte nu säga mitt namn.

"Ich gewöhne es normalerweise nicht, mich so vorzustellen, aber ich nehme an, es wäre unhöflich, meinen Namen jetzt nicht zu nennen."

Jag heter Lingonhjelm.»

Ich heiße Lingonhjelm.

Det klack till i Fågelsång, ty han hyste, i gemen med hela släkten Petrusson, en djup vördnad för ridderskapet och adeln.

Es klingt wie ein Klopfen in Fågelsång, und er, zusammen mit der gesamten Familie Peterson, hegt er eine tiefe Wertschätzung für Ritterlichkeit und Adel.

Han nästan ångrade att han tilltalat flickebarnet, och funderade på att dra sig ur spelet fortast möjligt då detta plötsligt omintetgjordes av flickan själv, som sade:

Er zögerte fast, das Mädchenkind zu berühren, und überlegte, das Spiel sofort zu beenden, da es plötzlich von dem Mädchen selbst vergessen wurde, das sagte:

»Det är ju, som sagt, inte fullt comme il faut.

"Das ist ja, wie man sagt, nicht ganz angemessen."

Men om ni följer med hem och blir presenterad i familjen, så är ju allt korrekt, eller hur?»

Aber wenn ihr mit nach Hause kommt und in der Familie vorgestellt werdet, dann ist doch alles korrekt, oder?

»Jo visst, jo visst!»

"Ja, das stimmt, das stimmt!"

svarade Fågelsång litet nervöst.

antwortete Fågelsång leicht nervös.

»Då gå vi genast», svarade flickebarnet, och Fågelsång larvade med.

"Dann gehen wir sofort", antwortete das Mädchen, und Fågelsång gehorchte.

För resten visste han med sig, att han var fin nog att uppträda var som helst.

Für den Rest wusste er, dass er sich überall respektvoll verhalten musste.

Han hade vita skor och gredelina strumpor, vita byxor, grå rock, blå skjorta, grön halsduk och panama med band i de franska färgerna, och som han dessutom hade en nackbena, som allvarligt strävade att nå ned till vekryggen ansåg han, att ingenting brast i hans utstyrsel.

Er hatte weiße Schuhe und Strumpfhose, graue Hosen, ein blaues Hemd, einen grünen Halstuch und eine Panama-Mütze mit französischen Streifen, und da er außerdem eine Nackenstütze trug, die ernsthaft versuchte, seinen Nacken zu stützen, schien es, als würde nichts an seiner Ausrüstung fehlen.

Tio minuter senare befann han sig i den villa, där flickebarnet bodde under sommaren, och föreställdes för en ståtlig och vänlig gammal herre.

Zehn Minuten später befand er sich in dem Haus, in dem das Mädchen während des Sommers wohnte, und wurde von einem höflichen und älteren Herrn empfangen.

»Min far, landshövding Lingonhjelm!»

"Mein Vater, der Landesherr Lingonhjelm!"

presenterade flickan, och Fågelsång skakade hand, djupt gripen av stundens allvar.

Sie stellte das Mädchen vor, und Fågelsång schüttelte eifrig die Hand, tief beeindruckt von der Ernsthaftigkeit des Augenblicks.

Handelsagenten Fågelsång hade aldrig kunnat drömma om, att han i hela sitt liv skulle få träffa något så högt uppsatt som en landshövding, och han fann denna ärofulla upplevelse allt annat än angenäm.

Der Handelsagent Fågelsång hätte sich nie träumen lassen, dass er in seinem ganzen Leben jemals jemanden von solch hohem Rang wie einen Landesherrn treffen würde, und er fand diese erhabene Erfahrung alles andere als angenehm.

Men hans vita lilja tycktes i stället vara vid alldeles briljant humör, tog honom med sig ut på en balkong, satte honom på yttersta kanten av en korgstol — att få honom att sitta ordentligt gick inte — och såg till att han fick whisky och vatten.

Aber sein weißes Lächeln schien vielmehr ein brillanter Humor zu sein, der ihn auf die Balkonbrüstung setzte, auf die höchste Kante eines Korbsessels – es war unmöglich, sich ordentlich hinzusetzen – und ihm Whisky und Wasser reichte.

Se’n kom landshövdingen, som visade sig vara en trevlig karl, om också Fågelsång ibland hade litet svårt att följa med hans konversation, och ungefär samtidigt försvann flickebarnet en stund.

Der Landesherr, ein angenehmer Mann, wie sich herausstellte, obwohl Fågelsång manchmal Schwierigkeiten hatte, mit seiner Konversation Schritt zu halten, und ungefähr zur gleichen Zeit verschwand das Mädchen für eine Weile aus dem Blickfeld.

Fågelsång hörde hur det pinglade i telefonen, så kom hon tillbaka i ett lynne, som tycktes vara ännu mera strålande än förut.

Fågelsång hörte das Klingeln des Telefons, und sie kehrte in einem noch strahlenderen Lächeln zurück.

Snart nog lämnade landshövdingen dem och Fågelsång andades lättare när han blev ensam med flickan.

Bald darauf verließ der Landesherr das Zimmer, und Fågelsång fühlte sich entspannter, als er allein mit dem Mädchen war.

»Trevlig gubbe, er farsa», sade han i sin elegantaste sällskapston.

"Sehr geehrter Herr, es ist ein Vergnügen, Ihren Vater kennenzulernen," sagte er in seiner elegantesten Manier.

»Men jag känner mig alltid lite haj när jag är tillsammans med såna där pampiga jyckar.»

"Aber ich fühle mich immer ein wenig unwohl, wenn ich mit so vornehmen Leuten zusammen bin."

»Brukar ni vara det ofta då?»

"Seid ihr das oft so?"

frågade flickan oskyldigt.

"Fragt ihr das unschuldig?"

Fågelsång kände att han rodnade.

Fågelsång fühlte, wie er rot wurde.

»Hm!

"Hm!"

Ja!

"Ja!"

Inte precis var dag, men ofta nog.

"Nicht jeden Tag, aber oft genug."

Jag — jag rör mig naturligtvis endast i de allra bästa kretsar.»

"Ich — ich bewege mich natürlich nur in den besten Kreisen."

»Naturligtvis!»

"Natürlich!"

instämde flickan.

"Stimmte die junge Frau zu."

»Det märks ju på herr Fågelsångs nobla uppträdande.

"Das zeigt sich ja an Herrn Fågelsang's edlem Auftreten."

Ledigt och otvunget — hallå, flickor, välkomna upp!»

"Frei und unbeschwert — Hallo, Mädchen, willkommen!"

Det sista var riktat till ett par unga damer, som kommo fram emot villan.

"Das letzte war gerichtet an ein Paar junge Damen, die sich dem Villan näherten."

Fröken Lingonhjelm föreställde:

"Fräulein Beerenhelm stellte vor: "

»Herr Fågelsång, fröken Sabelkrona, baronesse von Erbingen.

"Herr Fågelsang, Fräulein Sabelkrona, Baronesse von Erbingen."

Baronessan är hovfröken hos hennes furstliga höghet arvprinsessan av Sachsen-Braunschweig, som just nu är här i Marstrand, som ni vet.»

"Die Baronesse ist die Hofmeisterin Seiner Hoheit der Erbprinzessin von Sachsen-Braunschweig, die sich derzeit in Marstrand aufhält, wie Sie wissen."

Fågelsång bugade djupt.

"Fågelsång nickte tief."

»Nä, de hade jag inte hört!»

"Na, das hatte ich nicht gehört!"

svarade han, och började konversera damerna.

"Er antwortete und begann, mit den Damen zu plaudern."

Men han avbröts av baronessan, som på bruten svenska meddelade värdinnan, att hennes höghet själv om en liten stund ämnade avlägga visit.

"Aber er wurde von der Baronesse unterbrochen, die in fließendem Schwedisch der Gastgeberin mitteilte, dass Seine Hoheit selbst in Kürze ankommen würde."

»Då är det väl bäst att jag går», sade Fågelsång och reste sig.

"Dann ist es wohl am besten, dass ich gehe", sagte Fågelsång und stand auf.

»För ingen del», kom det i kör.

"Keine Sorge."

»Prinsessan blir säkert charmerad av att få möta er.»

"Die Prinzessin wird sicherlich von eurer Begegnung bezaubert sein."

Strax därpå kom också prinsessan, en smärt ung dam, åtföljd av ännu en hovfröken.

Kurz darauf kam auch die Prinzessin, ein zierliches junges Mädchen, gefolgt von einer weiteren Hofmeisterin.

Hon mottogs med all den ceremoni hennes rang krävde, och Fågelsång bugade så djupt, att han hörde hur det knackade i hängselstropparna.

Sie wurde mit all der Zeremonie und dem Rang, der ihr zustand, empfangen, und Fågelsång la so tief in sich versinken, dass er das Knacken der Hängselstropen hörte.

Hon såg ut precis som Fågelsång tänkt sig att en prinsessa borde.

Sie sah aus, genau wie Fågelsång sich eine Prinzessin vorstellte.

Lång och smärt, försedd med lorgnett i sköldpadd och högdragen, oerhört högdragen.

Lange und schlank, mit Spangen im Haar und hochgetragenen, überaus stolzen Posen.

När hon tilltalade någon av de andra unga damerna, reste sig denna genast upp och neg djupt, och Fågelsång, som hade lätt för att lära, bugade alltså djupt när han blev tilltalad.

Als sie mit einer der anderen jungen Damen sprach, richtete sie sich sofort auf, senkte den Blick und Fågelsång, der es leicht gelernt hatte, la tief ein, als er angesprochen wurde.

Och det blev många bugningar, ty högheten sysselsatte sig huvudsakligen med honom.

Und es gab viele Laute, denn die Höflinge beschäftigten sich hauptsächlich mit ihm.

Och detta var ytterst ansträngande för Fågelsång, ty hon envisades att tala med honom på tyska, medan han endast kunde tala svenska.

Und dies war äußerst anstrengend für Fågelsång, denn sie versuchte, mit ihm auf Deutsch zu sprechen, während er nur Schwedisch sprach.

Det enda som hon fick av honom var därför ett i vånda framstammat:

Das Einzige, was sie von ihm verstand, war ein flüchtiges "Hier."

»Nicht verstanden, Euers Hochzeit!»

"Nicht verstanden, Eure Hochzeit!"

Ingen av de andra brydde sig om att uppträda som tolk, och högheten pratade på, utan att fästa sig vid hans distress.

Keiner der anderen kümmerte sich darum, als Dolmetscher aufzutreten, und die Höflinge redeten weiter, ohne sich um seine Verzweiflung zu kümmern.

Till slut blev situationen outhärdlig för Fågelsång.

Schließlich wurde die Situation für Fågelsång unerträglich.

Han greps av förtvivlans mod, tog sin hatt, studsade upp ur stolen och grep med en underdånig bugning prinsessans hand.

Er überkam eine Welle der Verzweiflung, er nahm seinen Hut ab, stieß sich hoch empor und ergriff mit einem unterdrückten Schrei die Hand der Prinzessin.

»Ajö, Euers Hochzeit!»

"Ach nein, Eure Hochzeit!"

sade han helt burdus, bugade hastigt för de övriga damerna och rusade i väg, utan att akta på de uppmaningar att stanna kvar, som i en välljudande kör klingade efter honom.

Er sagte ganz leise, wich hastig den anderen Damen aus und eilte davon, ohne auf die aufeinanderfolgenden Rufe, die ihm folgten, zu achten.

En liten stund senare satt han åter på Turisthotellets terrass, och lovade sig själv, att han hädanefter skulle akta sig för att slå ned på obekanta flickebarn, hur tilltalande de än månde vara.

Einige Zeit später saß er wieder auf der Terrasse des Hotels und schwor sich, sich von nun an vor den charmanten, aber fremden Frauen zu hüten, wie anziehend sie auch sein mögen.

Då fick han helt plötsligt se de fem unga damer han nyss lämnat, komma framåt promenaden.

Plötzlich sah er die fünf jungen Damen, die er gerade verlassen hatte, vor sich auf der Promenade auftauchen.

Främst gick prinsessan och fröken Lingonhjelm arm i arm, bakom kommo de tre andra, och allesammans tycktes ha utomordentligt roligt.

Prinzessin und Fröken Lingonhjelm gingen arm in Arm, gefolgt von den anderen drei Damen, und alle schienen sich bester Laune zu befinden.

Fågelsång dolde sig omsorgsfullt för att inte bli sedd, men en ung man, som satt i ett sällskap vid närmaste bord, reste sig och hälsade artigt.

Fågelsång bemühte sich, unauffällig zu bleiben, aber ein junger Mann, der an einem nahegelegenen Tisch saß, stand auf und grüßte höflich.

»Var det inte landshövding Lingonhjelms flicka, den svarta?»

"War das nicht die Tochter des Landshöfings, die Schwarze?"

frågade en av sällskapet.

fragte einer der Anwesenden.

»Jo, det var det!»

"Ja, das war sie!"

svarade den unge mannen.

antwortete der junge Mann.

»Vem var den andra, som höll henne under armen?»

"Wer war der andere, der ihr unter dem Arm hielt?"

»Det var en fröken Karlberg från Göteborg.

"Es war Fräulein Karlberg aus Göteborg."

Dotter till Karlberg & Svensson där.»

Tochter von Karlberg und Svensson."

Handelsagenten Fågelsång kände hur han blev alldeles kall.

Der Handelsagent Fågelsång fühlte, wie er ganz kalt wurde.

Så svor han till, tömde sin grogg och gick till hotellet för att packa.

Also schwörte er, seinen Rausch auszukurieren, leerte sein Glas und ging zum Hotel, um seine Sachen zu packen.