Handelsagenten Fågelsång satt på Turisthotellets terrass i Marstrand och tittade på havet, när två brunbrända flickebarn, det ena i blått, det andra i vitt, kommo som en solglimt i tristessen och satte sig vid närmaste bord.

L'agente commerciale Fågelsång era seduto sulla terrazza del Turisthotel a Marstrand a guardare il mare, quando due bambine dalla pelle abbronzata, una vestita di blu e l'altra di bianco, irruppero come un raggio di sole nella tristezza e si sedettero al tavolo più vicino.

Den ena var ljus och klotrund, den andra svart och smäcker, och handelsagenten Fågelsång rycktes omedelbart från sin beundran av havets skönhet till en ännu större beundran av den smäckra.

Una era luminosa e rotonda, l'altra nera e graziosa, e l'agente commerciale Fågelsång fu immediatamente trascinato dalla sua ammirazione per la bellezza del mare a un'ammirazione ancora maggiore per la più graziosa delle due.

Hans blick gled smekande från det vita floret, som hon virat kring håret för blåstens skull ned till de vita skorna, och så snart hon slagit sig ned inriktade han hela sin energi på att inleda en enklare ögonkurtis.

Il suo sguardo scivolò dolcemente dal fiore bianco che lei aveva avvolto intorno ai capelli a causa del vento, fino ai suoi stivali bianchi, e non appena lei si fu seduta, lui concentrò tutta la sua energia nell'iniziare un semplice flirt visivo.

Ett ögonblick mötte flickebarnet hans blick, kallt och främmande, men när så Fågelsång vågade sig på aningen av ett småleende, vände hon sig plötsligt bort, och började med livligt intresse observera en yngling av urbefolkningen, som nere vid kajen högljutt och med klagande röst meddelade att Putte var hans ögonsten.

Per un istante, la bambina lo guardò con uno sguardo freddo e distante, ma quando Fågelsång osò sorridere leggermente, lei si voltò all'improvviso e iniziò a osservare con vivo interesse un giovane indigeno, che in basso sulla banchina annunciava a voce alta e lamentosa che Putte era la sua gemma preziosa.

Fågelsång ägnade hon inte vidare en blick.

Fågelsång non le dedicò più uno sguardo.

»Det var mig en liten hårdflirtad satunge!» tänkte Fågelsång för sig själv, och försökte genom en diskret hostning åter fånga flickebarnets uppmärksamhet.

"Che piccola flirtatrice!" pensò Fågelsång tra sé, e cercò di attirare nuovamente l'attenzione della bambina con una tosse discreta.

Men förgäves.

Ma invano.

Detta irriterade Fågelsång. Han ansåg sig äga ett fördelaktigt utseende, och uppfattade denna likgiltighet som en direkt personlig förolämpning.

Questo irritò Fågelsång. Riteneva di avere un aspetto attraente e percepiva questa indifferenza come un'offesa personale diretta.

Inte ens när musiken spelade upp Cavalleria, och Fågelsång fullt hörbart gnolade: »Min vita li-hilja» blev det något resultat av.

Neanche quando la musica suonò Cavalleria, e Fågelsång cantò a voce alta: "La mia bianca li-hila", ottenne qualche risultato.

Den vita liljan låtsades som om handelsagenten Fågelsång alls inte existerade, och när hon och hennes blå väninna druckit sitt kaffe och ätit sina bakelser försvunno de från Fågelsångs horisont lika hastigt som de kommit.

La bianca liliana fingeva che l'agente commerciale Fågelsång non esistesse affatto, e quando lei e la sua amica blu bevvero il loro caffè e mangiarono i loro dolcetti, scomparvero dall'orizzonte di Fågelsång altrettanto rapidamente quanto erano arrivate.

Men dagen därpå fick Fågelsång återse henne.

Ma il giorno successivo, Fågelsång ebbe l'opportunità di rivederla.

Det var på Strandpromenaden, där hon flanerade ensam i solskenet, vitklädd som förut, och med ett svart band om livet, och som Fågelsång var en modig man, steg han helt lugnt fram och bad att få göra sällskap.

Era sulla Strandpromenade, dove lei passeggiava da sola al sole, vestita di bianco come prima, con un nastro nero intorno alla vita, e poiché Fågelsång era un uomo coraggioso, si avvicinò con calma e le chiese di fargli compagnia.

Fågelsång hade aldrig trott att det kunde finnas så mycket kyla mitt i sommaren som den med vilken han blev mottagen, men när han sade sitt namn sken flickebarnet upp.

Fågelsång non aveva mai pensato che potesse esserci così tanto freddo in piena estate come quello con cui fu accolto, ma quando pronunciò il suo nome, la bambina si illuminò.

»Ett sådant lustigt namn», sade hon, och visade en rad vita tänder och ett par kindgropar, som kommo Fågelsång att kippa efter andan.

"Che nome così divertente!" disse, mostrando una serie di denti bianchi e un paio di fossette sulle guance, che fecero sussultare Fågelsång per la sorpresa.

»Det är ett vackert namn», svarade Fågelsång övertygande. »Det har jag hittat på själv. Förut hette jag Petrusson.»

"È un nome bellissimo", rispose Fågelsång in modo convincente. "L'ho inventato io stesso. Prima mi chiamavo Petrusson."

»Då undrar jag inte på, att herr Fågelkvitter bytte!» sade den sköna.

"Allora non mi sorprende che il signor Fågelkvitter abbia cambiato nome!" disse la bella donna.

»Fågelsång!» rättade handelsagenten. »Men fröken har inte sagt vad fröken heter.»

"Fågelsång!" rettificò l'agente commerciale. "Ma la signorina non ha detto come si chiama."

»Hm! Jag brukar verkligen inte stifta bekantskap så här sans façon, men jag antar, att det skulle vara ohövligt att inte nu säga mitt namn. Jag heter Lingonhjelm.»

"Hm! Di solito non faccio conoscenze in questo modo, ma suppongo che sarebbe scortese non dire il mio nome ora. Mi chiamo Lingonhjelm."

Det klack till i Fågelsång, ty han hyste, i gemen med hela släkten Petrusson, en djup vördnad för ridderskapet och adeln. Han nästan ångrade att han tilltalat flickebarnet, och funderade på att dra sig ur spelet fortast möjligt då detta plötsligt omintetgjordes av flickan själv, som sade:

Fågelsång rimase a bocca aperta, poiché lui, come tutta la famiglia Petrusson, nutriva una profonda venerazione per la nobiltà e l'aristocrazia. Quasi si pentì di aver salutato la bambina, e stava pensando di ritirarsi il più rapidamente possibile quando questo fu improvvisamente scongiurato dalla ragazza stessa, che disse:

»Det är ju, som sagt, inte fullt comme il faut. Men om ni följer med hem och blir presenterad i familjen, så är ju allt korrekt, eller hur?»

"Beh, come ho detto, non è proprio come si deve. Ma se venite a casa con me e vi presento alla mia famiglia, allora sarà tutto a posto, giusto?"

»Jo visst, jo visst!» svarade Fågelsång litet nervöst.

"Certo, certo!" rispose Fågelsång un po' nervosamente.

»Då gå vi genast», svarade flickebarnet, och Fågelsång larvade med.

"Allora andiamo subito", rispose la bambina, e Fågelsång si unì a lei.

För resten visste han med sig, att han var fin nog att uppträda var som helst.

Per il resto, sapeva bene di essere abbastanza elegante da comportarsi bene ovunque.

Han hade vita skor och gredelina strumpor, vita byxor, grå rock, blå skjorta, grön halsduk och panama med band i de franska färgerna, och som han dessutom hade en nackbena, som allvarligt strävade att nå ned till vekryggen ansåg han, att ingenting brast i hans utstyrsel.

Aveva scarpe bianche e calze a righe, pantaloni bianchi, un cappotto grigio, una camicia blu, una sciarpa verde e un cappello panama con un nastro dei colori francesi, e inoltre aveva una spina dorsale prominente, che cercava seriamente di raggiungere la schiena curva, quindi riteneva che il suo aspetto non fosse affatto sgradevole.

Tio minuter senare befann han sig i den villa, där flickebarnet bodde under sommaren, och föreställdes för en ståtlig och vänlig gammal herre.

Dieci minuti dopo, si trovò nella villa dove la bambina viveva durante l'estate, e fu presentato a un anziano signore elegante e amichevole.

»Min far, landshövding Lingonhjelm!» presenterade flickan, och Fågelsång skakade hand, djupt gripen av stundens allvar.

"Mio padre, il governatore Lingonhjelm!" presentò la ragazza, e Fågelsång gli strinse la mano, profondamente commosso dalla serietà del momento.

Handelsagenten Fågelsång hade aldrig kunnat drömma om, att han i hela sitt liv skulle få träffa något så högt uppsatt som en landshövding, och han fann denna ärofulla upplevelse allt annat än angenäm.

L'agente commerciale Fågelsång non avrebbe mai potuto immaginare di incontrare nella sua vita qualcuno di così importante come un governatore, e trovò questa esperienza gloriosa tutt'altro che piacevole.

Men hans vita lilja tycktes i stället vara vid alldeles briljant humör, tog honom med sig ut på en balkong, satte honom på yttersta kanten av en korgstol — att få honom att sitta ordentligt gick inte — och såg till att han fick whisky och vatten.

Ma la sua bianca lily sembrava invece essere di umore brillantissimo, lo portò su una terrazza, lo fece sedere sull'orlo di una sedia a sdraio - farlo sedere correttamente non era possibile - e si assicurò che avesse whisky e acqua.

Se’n kom landshövdingen, som visade sig vara en trevlig karl, om också Fågelsång ibland hade litet svårt att följa med hans konversation, och ungefär samtidigt försvann flickebarnet en stund.

Poi arrivò il governatore, che si rivelò un uomo piacevole, anche se Fågelsång a volte aveva un po' di difficoltà a seguire la sua conversazione, e più o meno nello stesso momento la bambina scomparve per un po'.

Fågelsång hörde hur det pinglade i telefonen, så kom hon tillbaka i ett lynne, som tycktes vara ännu mera strålande än förut.

Fågelsång sentì il telefono squillare, e lei tornò in un lampo, che sembrava essere ancora più radiosa di prima.

Snart nog lämnade landshövdingen dem och Fågelsång andades lättare när han blev ensam med flickan.

Ben presto il governatore li lasciò e Fågelsång respirò più facilmente quando rimase da solo con la ragazza.

»Trevlig gubbe, er farsa», sade han i sin elegantaste sällskapston. »Men jag känner mig alltid lite haj när jag är tillsammans med såna där pampiga jyckar.»

"Un tizio carino, tuo padre", disse con la sua voce più elegante. "Ma mi sento sempre un po' a disagio quando sono con questi signori importanti".

»Brukar ni vara det ofta då?» frågade flickan oskyldigt.

"Lo siete spesso?" chiese la ragazza innocentemente.

Fågelsång kände att han rodnade.

Fågelsång sentì arrossire.

»Hm! Ja! Inte precis var dag, men ofta nog. Jag — jag rör mig naturligtvis endast i de allra bästa kretsar.»

"Ehm! Sì! Non proprio tutti i giorni, ma abbastanza spesso. Io - naturalmente mi muovo solo nei circoli più raffinati".

»Naturligtvis!» instämde flickan. »Det märks ju på herr Fågelsångs nobla uppträdande. Ledigt och otvunget — hallå, flickor, välkomna upp!»

"Naturalmente!" concordò la ragazza. "Lo si capisce dal nobile comportamento di Mr. Fågelsång. Libero e disinibito - Ehi, ragazze, benvenute!"

Det sista var riktat till ett par unga damer, som kommo fram emot villan.

Questa ultima frase era rivolta a un paio di giovani signore, che si avvicinavano alla villa.

Fröken Lingonhjelm föreställde:

La signorina Lingonhjelm immaginò:

»Herr Fågelsång, fröken Sabelkrona, baronesse von Erbingen. Baronessan är hovfröken hos hennes furstliga höghet arvprinsessan av Sachsen-Braunschweig, som just nu är här i Marstrand, som ni vet.»

"Mr. Fågelsång, la signorina Sabelkrona, la baronessa von Erbingen. La baronessa è la dama di compagnia di Sua Altezza Reale la Principessa Ereditaria di Sassonia-Braunschweig, che si trova attualmente a Marstrand, come sapete."

Fågelsång bugade djupt.

Fågelsång fece un profondo inchino.

»Nä, de hade jag inte hört!» svarade han, och började konversera damerna. Men han avbröts av baronessan, som på bruten svenska meddelade värdinnan, att hennes höghet själv om en liten stund ämnade avlägga visit.

"No, non l'avevo sentito!" rispose, e iniziò a conversare con le signore. Ma fu interrotto dalla baronessa, che in svedese stentato comunicò alla padrona di casa che Sua Altezza Reale avrebbe fatto visita poco dopo.

»Då är det väl bäst att jag går», sade Fågelsång och reste sig.

"Allora è meglio che io vada", disse Fågelsång alzandosi.

»För ingen del», kom det i kör. »Prinsessan blir säkert charmerad av att få möta er.»

"Assolutamente no", risposero tutti. "La principessa sarà sicuramente affascinata di incontrarvi."

Strax därpå kom också prinsessan, en smärt ung dam, åtföljd av ännu en hovfröken.

Poco dopo arrivò anche la principessa, una giovane donna, accompagnata da un'altra dama di compagnia.

Hon mottogs med all den ceremoni hennes rang krävde, och Fågelsång bugade så djupt, att han hörde hur det knackade i hängselstropparna.

Fu accolta con tutta la cerimonia richiesta dal suo rango, e Fågelsång fece un inchino così profondo che si sentì lo scricchiolio delle frange del suo gilet.

Hon såg ut precis som Fågelsång tänkt sig att en prinsessa borde.

Ella sembrava proprio come Fågelsång si aspettava che una principessa dovesse essere.

Lång och smärt, försedd med lorgnett i sköldpadd och högdragen, oerhört högdragen.

Alta e sottile, con un ombrellino a forma di tartaruga e un'aria molto alta, estremamente alta.

När hon tilltalade någon av de andra unga damerna, reste sig denna genast upp och neg djupt, och Fågelsång, som hade lätt för att lära, bugade alltså djupt när han blev tilltalad. Och det blev många bugningar, ty högheten sysselsatte sig huvudsakligen med honom.

Quando si rivolgeva a una delle altre giovani signore, quest'ultima si alzava immediatamente e faceva un profondo inchino, e Fågelsång, che imparava facilmente, faceva anch'egli un profondo inchino quando veniva rivolto il discorso. E ci furono molti inchini, poiché Sua Altezza si occupò principalmente di lui.

Och detta var ytterst ansträngande för Fågelsång, ty hon envisades att tala med honom på tyska, medan han endast kunde tala svenska. Det enda som hon fick av honom var därför ett i vånda framstammat:

E questo fu estremamente faticoso per Fågelsång, poiché lei insisteva per parlargli in tedesco, mentre lui poteva parlare solo svedese. L'unica cosa che riuscì a ottenere da lui fu un'esclamazione angosciata:

»Nicht verstanden, Euers Hochzeit!»

"Non capisco, il vostro matrimonio!"

Ingen av de andra brydde sig om att uppträda som tolk, och högheten pratade på, utan att fästa sig vid hans distress.

Nessuno degli altri si preoccupò di fare da interprete, e Sua Altezza continuò a parlare, senza prestare attenzione al suo disagio.

Till slut blev situationen outhärdlig för Fågelsång. Han greps av förtvivlans mod, tog sin hatt, studsade upp ur stolen och grep med en underdånig bugning prinsessans hand.

Alla fine la situazione divenne insostenibile per Fågelsång. Afferrò il coraggio della disperazione, prese il cappello, si alzò dalla sedia e, con un inchino servile, prese la mano della principessa.

»Ajö, Euers Hochzeit!» sade han helt burdus, bugade hastigt för de övriga damerna och rusade i väg, utan att akta på de uppmaningar att stanna kvar, som i en välljudande kör klingade efter honom.

"Ajö, il vostro matrimonio!" disse in modo molto goffo, fece un inchino veloce alle altre signore e si precipitò via, senza badare alle richieste di rimanere che risuonavano alle sue spalle come un coro sonoro.

En liten stund senare satt han åter på Turisthotellets terrass, och lovade sig själv, att han hädanefter skulle akta sig för att slå ned på obekanta flickebarn, hur tilltalande de än månde vara.

Poco dopo, si trovò di nuovo sulla terrazza del Turisthotel e si promise di non avvicinare più sconosciute ragazze, per quanto attraenti esse potessero essere.

Då fick han helt plötsligt se de fem unga damer han nyss lämnat, komma framåt promenaden.

Allora, all'improvviso, vide le cinque giovani signore che aveva appena lasciato, avanzare lungo il viale.

Främst gick prinsessan och fröken Lingonhjelm arm i arm, bakom kommo de tre andra, och allesammans tycktes ha utomordentligt roligt.

In testa camminavano la principessa e la signorina Lingonhjelm a braccetto, seguite dalle altre tre, e tutte sembravano divertirsi molto.

Fågelsång dolde sig omsorgsfullt för att inte bli sedd, men en ung man, som satt i ett sällskap vid närmaste bord, reste sig och hälsade artigt.

Fågelsång si nascose accuratamente per non farsi vedere, ma un giovane uomo, che faceva parte di un gruppo al tavolo più vicino, si alzò e salutò educatamente.

»Var det inte landshövding Lingonhjelms flicka, den svarta?» frågade en av sällskapet.

"Non era la figlia del governatore Lingonhjelm, quella nera?" chiese uno del gruppo.

»Jo, det var det!» svarade den unge mannen.

"Sì, lo era!" rispose il giovane uomo.

»Vem var den andra, som höll henne under armen?»

"Chi era l'altra, quella che la teneva sotto il braccio?"

»Det var en fröken Karlberg från Göteborg. Dotter till Karlberg & Svensson där.»

"Era una signorina Karlberg di Göteborg. Figlia di Karlberg & Svensson di lì."

Handelsagenten Fågelsång kände hur han blev alldeles kall. Så svor han till, tömde sin grogg och gick till hotellet för att packa.

L'agente di commercio Fågelsång si sentì raggelare. Allora imprecò, svuotò il suo grog e andò in albergo a fare i bagagli.