Kung Gustav den tredje var ute på en resa genom Dalarna.

グスタボ3世王は、ダラナ地方を旅行中でした。

Bråttom hade han, och hela vägen ville han åka som i sken.

彼は急いでいたので、全ての道を最速で走りたかったのです。

Och då det gick med sådan fart, att hästarna lågo som sträckta remmar utåt vägen och vagnen gick på två hjul i svängarna, stack kungen ut huvudet genom vagnsfönstret och ropade till kusken: “Varför låter han det inte gå undan?

そして、馬が道路の外側に引き延ばされていたので、そして馬車が曲がり角で2輪で走っていたので、王は馬車の窓から頭を出して、運転手に言いました。「なんでもっと速く走れないの？」

Tror han, att han kör för äggskal?”

運転手は「卵の殻で運転してると思う？」と答えたそうです。

Då det skulle köras med så rasande fart på dåliga landsvägar, hade det nästan varit ett underverk, om seltyg och vagnar hade hållit.

悪い道路でそんなに速く走ると、馬具や馬車が持ちこたえられたこと自体が奇跡でした。

Det kunde de inte heller, utan vid foten av en brant backe bröts tistelstången av, och där satt kungen.

しかし、それでも持ちこたえられなかったのです。急斜面のふもとで馬車の支柱が折れ、王はそこに閉じ込められてしまったのです。

Kavaljererna sprungo ur vagnen och grälade på kusken, men detta gjorde inte skadan mindre.

騎士たちは馬車から飛び降り、運転手と喧嘩をしましたが、それでも状況は改善されませんでした。

Det var ingen möjlighet att fortsätta resan, förrän vagnen hade blivit lagad.

馬車を修理するまで旅を続けることはできなかったのです。

När hovherrarna sågo sig om för att finna ut något, som de kunde låta kungen roa sig med, under det att han väntade, märkte de, att ett kyrktorn stack upp ur en träddunge, som låg ett stycke framåt vägen.

侍従たちは、王が待っている間に何か楽しみを見つけようと探し回っていたら、道路の先にある小さな森から教会の尖塔が見えたのです。

De föreslogo kungen, att han skulle sätta sig upp i en av de vagnar, där uppvaktningen åkte, för att köra fram till kyrkan.

彼らは王に、馬車で教会に向かうように提案しました。

Söndag var det, och kungen kunde ju höra på gudstjänsten för att få tiden att gå, till dess att den stora kungavagnen bleve färdig.

日曜日でした。王は大規模な馬車が修理されるまでの間、礼拝に参加して時間を過ごすことができました。

Kungen gick in på förslaget och körde fram mot kyrkan. Förut hade han åkt långa timmar genom mörka skogstrakter, men här såg det gladare ut med tämligen stora åkrar och byar och Dalälven glidande fram ljus och präktig mellan väldiga massor av albuskar.

王はその提案を受け入れ、教会に向かいました。以前は暗い森林の中を長時間運転していたのですが、ここでは広い畑や村が見え、ダラエル川は大規模なアルブスの木々の間を明るく美しく流れていました。

Men kungen hade otur så till vida, att klockaren tog upp utgångspsalmen i samma ögonblick, som han steg ur vagnen på kyrkbacken, och folket började vandra ut ur kyrkan.

しかし、王は不幸なことに、馬車が教会の丘に到着した瞬間に鐘の音が鳴り、人々は教会から出ていき始めたのです。

Men då människorna kommo gående förbi honom, blev kungen stående med den ena foten i vagnen och den andra på fotsteget och rörde sig inte ur stället, utan bara betraktade dem.

しかし、人々が王のそばを通り過ぎると、王は馬車に片足を置き、もう片足を踏み台に置いて立ち止まり、何もせずに彼らを見ていたのです。

Det var det grannaste folk han någonsin hade sett.

これは王が今まで見た中で最も素朴な人々でした。

Karlarna voro allesammans över vanlig manshöjd med kloka, allvarsamma ansikten, och kvinnorna kommo gående ståtliga och värdiga med söndagsfrid över sig.

男性たちは皆、平均的な身長よりも高く、賢明で真面目な顔をしていました。女性たちは、日曜日の静寂に包まれて、威厳と尊厳を持って歩いていました。

Hela dagen förut hade kungen talat om den ödsliga trakten, som han passerade, och han hade sagt till sina kavaljerer gång på gång: “Nu åker jag visst fram genom den allra fattigaste delen av mitt rike.”

その日の初めから、王は通り過ぎた荒涼とした地域について話していました。そして彼は何度も侍従たちに言っていました、「私は確かに王国の最も貧しい地域を通り抜けるのです。」

Men då han nu såg folket, som var ifört den granna sockendräkten, glömde han bort att tänka på dess fattigdom.

しかし、今、この素朴な村の衣装を着た人々を見ると、王はその貧しさを忘れてしまっていたのです。

I stället blev han varm om hjärtat och sade till sig själv: “Kungen av Sverige är inte så illa ställd, som hans fiender tro.

代わりに、王は心が温まり、自分に言い聞かせたのです。「スウェーデンの王は、敵たちが思っているほど悪い状況ではない。」

Så länge som mina undersåtar se ut på detta sättet, skall jag nog vara i stånd att försvara både min tron och mitt land.”

「私の臣民がこのように見え続ける限り、私は確かに私の王位と私の国を守ることができるだろう。」

Han befallde hovherrarna, att de skulle kungöra för folket, att den främmande, som stod mitt ibland dem, var deras konung, och att de skulle samlas omkring honom, så att han finge tala till dem.

王は侍従たちに、彼らの中にいるこの外国人が彼らの王であることを告げるように命じました。そして彼らは王の周りに集まり、王が彼らに話すことができるようにしました。

Och så höll konungen tal till folket. Han talade från den höga trappan utanför sakristian, och det smala trappsteget, på vilket han stod, finns kvar än i dag.

そして王は人々に演説を行いました。王はサクリスティアンの外にある高い段差から演説を行いました。そして王が立っていた狭い段差は、今日でも残っています。

Kungen började redogöra för hur illa det stod till i riket.

王は王国の状況がどれほど悪かったかを説明し始めました。

Han sade, att de svenske hade blivit anfallna med krig av både ryssar och danskar.

王は、スウェーデン人はロシア人とデンマーク人の両方から戦争に攻撃されたと述べました。

Detta skulle väl inte ha varit så farligt under andra förhållanden, men nu var krigshären så uppfylld av förrädare, att han inte vågade lita på den.

他の状況ではそれほど危険ではなかったかもしれませんが、今では軍隊が裏切り者でいっぱいだったので、王はそれらを信頼することができなかったのです。

Därför hade det inte återstått honom något annat än att själv draga ut i bygderna och fråga sina undersåtar om de ville sluta sig till förrädarna, eller om de ville vara kungen trogna och hjälpa honom med folk och pengar, så att han kunde frälsa fäderneslandet.

したがって、王は地方に出かけて、臣民たちに、裏切り者と協力するか、王に忠実であり、人々と金を提供して王国を救うかを選択するように求めなければならなかったのです。

Bönderna höllo sig stilla, medan kungen talade, och då han hade slutat, gåvo de intet tecken vare sig till gillande eller ogillande.

王が話している間、農民たちは静かに立っていました。そして王が話し終わった後、農民たちは王に賛同したり、反対したりするどんな兆候も示しませんでした。

Kungen tyckte själv, att han hade varit mycket vältalig. Tårarna hade stigit honom i ögonen flera gånger, medan han hade talat. Men då bönderna alltjämt stodo där ängsliga och tvehågsna och inte kunde komma sig för att svara honom, rynkade han pannan och såg missnöjd ut.

王自身は、自分がとても雄弁だったと思っていました。王は話している間に何度も目に涙が浮かんでいました。しかし、農民たちはまだ不安であいまいなままで、王に答えることができなかったので、王は眉をひそめ、満足のいく様子ではなかったのです。

Bönderna förstodo, att det började falla sig långsamt för kungen att vänta, och till sist steg en av dem fram ur hopen.

農民たちは、王が待つのにどんどん疲れていることに気づき、最終的に彼らの一人が群衆から前に出てきました。

“Nu må du veta, kung Gustav, att vi inte väntade kungabesök i socknen i dag”, sade bonden, “och därför äro vi inte genast färdiga att svara dig. Nu råder jag dig, att du går in i sakristian och språkar med vår präst, medan vi överlägga med varandra om det, som du har förelagt oss.”

「今、あなたは知っているでしょう、グスタボ王。私たちは今日、村で王の訪問を期待していませんでした」と農民は言いました。「ですから、私たちはすぐにあなたに答えることはできません。私はあなたに、サクリスティアンに入って私たちの司祭と話をしてくださいと助言します。そこで、私たちはあなたが私たちに提示した問題について話し合うことができるでしょう。」

Kungen förstod, att något bättre besked inte stod att få då genast, varför han tyckte, att det var klokast att följa bondens råd.

王は、すぐにより良い答えを得ることはできないと気づきました。そのため、王は農民の助言に従うことが賢明だと考えたのです。

Då han kom in i sakristian, fanns ingen där utom en, som såg ut som en gammal bonde. Han var lång och grov med stora händer, nötta av hårt arbete, och han bar varken krage eller kappa, utan skinnbyxor och lång, vit vadmalsrock som alla de andra karlarna.

王がサクリスティアンに入ると、そこには誰もいませんでした。ただ、古い農民のように見える人がいました。彼は背が高く、太っており、大きな手を持っていました。彼は重労働で疲れ果てていました。そして彼は、首轮やコートを着ていませんでした。彼は他の男たちと同じように、革のズボンと長い白いウールのコートを着ていました。

Han steg upp och bugade sig för kungen, då denne kom in.

王が入ると、彼は立ち上がって王に敬意を示しました。

“Jag trodde, att jag skulle råka prästen härinne”, sade kungen.

「私はここで司祭に会えると思っていた」と王は言いました。

Den andre blev en smula röd i ansiktet. Han tyckte, att det var förargligt att tala om, att det var han, som var präst där i socknen, när han såg, att kungen tog honom för en bonde.

もう一人の男は、顔が少し赤くなっていました。彼は、王が自分を農民だと思っていたので、それを言うのは腹が立ったことだと感じていたのです。

“Ja, prästen brukar vara härinne vid det här laget”, sade han.

「ええ、司祭は通常この時間にここにいるのです」と彼は言いました。

Kungen slog sig ner i en stor, högkarmad länstol, som stod i sakristian vid den tiden och står kvar där än i dag och är sig alldeles lik, med undantag av att församlingen har låtit sätta upp en förgylld kunglig krona på ryggstödet.

王は、当時サクリスティアンにあった大きな高いアームチェアに座りました。そして今日までそこにあり、唯一の違いは、教区が背もたれに金色の王冠を置いたことです。

“Har ni en bra präst i den här socknen?” sporde kungen. Han ville visa sig intresserad av hur bönderna hade det.

「この村には良い司祭がいますか？」と王は尋ねました。王は、農民たちの状況に興味を示したかったのです。

När kungen frågade honom på detta sättet, tyckte prästen, att han omöjligt kunde säga vem han var.

王がこのように尋ねると、司祭は、自分が誰なのか絶対に言えないと感じていました。

“Det är bättre, att kungen får behålla sin tro, att jag bara är en bonde”, tänkte han och svarade, att prästen var bra nog.

「王には私がただの農民だと信じていた方がいいですね」と彼は思い、司祭は十分に良いと答えました。

Han predikade ett rent och klart Guds ord, och han försökte att leva, som han lärde.

彼は神の言葉を純粋かつ明確に説き、自分が教えた通りに生きようと努めていたのです。

Kungen tyckte, att detta var ett gott beröm, men han hade ett skarpt öra, och han märkte en viss tvekan i tonen.

王はこれを良い褒めだと感じましたが、王は敏感な耳を持っていたので、声にある微妙な躊躇を察しました。

“Det låter, som skulle han ändå inte vara riktigt nöjd med prästen”, sade han.

「どうやら、王はこの司祭に満足していないようだ」と王は言いました。

“Han är nog en smula självrådig”, sade den andre.

「彼は少し自己中心的だろう」ともう一人は言いました。

Han tänkte, att om det skulle hända sig, att kungen sedan finge veta vem han vore, så skulle han inte tycka, att prästen hade stått och bara öst ut beröm över sig själv, därför ville han också komma fram med en smula klander.

王が自分の身元を知ったら、司祭が自分にだけ賞賛を与えたとは思えないだろうと王は考えたので、王も司祭に少し批判を加えたかったのです。

“Det finns nog de, som säga, att prästen vill vara ensam om att råda och regera i den här socknen”, fortfor han.

「おそらく、この村で司祭が唯一の支配者になりたいと思っている人もいるでしょう」と王は続けました。

“Då har han i alla fall styrt och ställt på bästa sätt”, sade kungen. Han tyckte inte om, att bonden klagade på den, som var satt över honom. “Mig förefaller det, som om här skulle råda god sed och gammaldags enkelhet.”

「とにかく、彼はこの村を最善の方法で支配していたのです」と王は言いました。王は農民が自分の上司に対して不満を言うのを嫌いでした。「私にはここが善良な風習と古き良きシンプルさに満ちているように思えます」と王は言いました。

“Folket är nog bra”, sade komministern, “men det lever också långt borta i avskildhet och fattigdom. Människorna här skulle väl inte vara bättre än andra, om denna världens frestelser komme dem närmare.”

「この村の人々は良い人たちです」と教区司祭は言いました。「しかし、彼らは孤立と貧困の中で暮らしています。もしこの世の誘惑が彼らに近づいたら、彼らも他の人と変わらないでしょう。」

“Nå, det är det då väl ingen fara för att de skola göra”, sade kungen och ryckte på axlarna.

「まあ、それなら彼らがそうする危険はないですね」と王は肩をすくめながら言いました。

Han sade nu intet vidare, utan började trumma på bordet med fingrarna. Han tyckte sig ha växlat tillräckligt många nådiga ord med den där bonden och undrade när de andra skulle bli färdiga med sitt svar.

王はこれ以上何も言わず、指でテーブルを叩き始めました。王はこの農民と十分に礼儀正しく話したと思い、他の人が答えを終えるのを待ちたかったのです。

“De där bönderna äro inte mycket ivriga att komma sin kung till hjälp”, tänkte han. “Hade jag bara min vagn, skulle jag resa min väg från dem och alla deras rådplägningar.”

「これらの農民は、王を助けようという熱意がないようだ」と王は思いました。「もし私の馬車があれば、彼らと彼らのすべての相談から離れていくことができるだろう。」

Prästen åter satt bekymrad och stred med sig själv om hur han skulle besluta i en viktig sak, som han måste avgöra. Han började bli glad åt att han inte hade sagt kungen vem han var. Nu tyckte han sig kunna tala med honom om sådant, som han eljest inte hade kunnat framlägga för honom.

司祭は再び心配して座っていました。彼は重要な決断をする必要があるが、どうすればいいか迷っていました。彼は王に自分が誰なのか言っていないことを喜んでいました。今、彼は王に自分が提示できなかったであろうことを話すことができると感じていました。

Om en liten stund bröt prästen tystnaden och frågade kungen om det verkligen förhöll sig så, att fienderna voro över dem och att riket var i fara.

しばらくして、司祭は静寂を破り、王に敵が彼らに迫ってきて帝国が危険にさらされているのかどうかを尋ねました。

Kungen ansåg, att den där karlen borde ha förstånd att inte vidare störa honom. Han såg stort på honom och svarade ingenting.

王は、この男は自分をさらに困らせるべきではないと考えました。王は彼を見下ろし、何も答えませんでした。

“Jag frågar, därför att jag stod härinne och inte kunde höra riktigt”, sade prästen. “Men om det verkligen förhåller sig så, ville jag tala om, att prästen i den här församlingen kanske skulle vara i stånd att skaffa kungen så mycket pengar, som han behövde.”

「私は尋ねるのです、なぜなら私はここに立っていてよく聞こえないからです」と司祭は言いました。「しかし、もしそれが本当なら、私は言いたいのです、この教区の司祭は王に必要なだけのお金を集めることができるかもしれません。」

“Jag tyckte, att han helt nyligen sade, att alla här voro fattiga”, sade kungen och tänkte, att karlen inte hade reda på vad han pratade.

「私は彼が最近、ここにいる全員が貧しいと言っていたと思います」と王は言い、この男が何を言っているのか分かっていないと思いました。

“Ja, det är sant”, genmälde komministern, “och prästen äger inte mer än någon annan. Men om kungen ville vara så nådig och höra på mig en stund, skall jag tala om hur det kommer sig, att prästen har makt att hjälpa honom.”

「はい、それは本当です」とコミッショナーは答えました。「そして司祭は他の誰よりも多くの持ち物を持っていません。しかし、もし王が私に少し耳を傾けてくれるなら、私は司祭が王を助けることができる理由を説明することができます。」

“Han kan få tala”, sade kungen. “Han tycks ha lättare att få orden över läpparna än hans vänner och grannar därute, som aldrig bli färdiga med vad de ha att säga mig.”

「彼に話をさせてください」と王は言いました。「彼は友達や隣人よりも上手く話すようだ。彼らは私に何かを言うのに時間がかかる。」

“Det är inte så lätt att svara kungen. Jag är rädd för att det till sist blir prästen, som får åtaga sig att göra det på de andras vägnar.”

「王に答えるのはそんなに簡単ではないのです。最終的には司祭が他人の代わりにそれをするのだと思います。」

Kungen kastade det ena benet över det andra, drog sig djupt in i länstolen, lade armarna i kors och sänkte huvudet mot bröstet.

王は片足をもう一方に乗せ、深く椅子に身を置き、腕を組み、頭を胸に押しました。

“Nu kan han börja”, sade han i en ton, som om han redan sove.

「さあ、始めなさい」と王は寝ているかのような声で言いました。

“Det var en gång fem karlar från den här socknen, som voro ute på älgjakt i skogen”, började prästen.

「この教区の5人の男たちが森でヘラジカを狩っていたことがある」と司祭は言い始めました。

“Den ene av dem var prästen, som vi tala om.

「そのうちの1人が私たちが話している司祭でした。」

Två av de andra voro soldater och hette Olov och Erik Svärd, den fjärde av männen var gästgivare här i kyrkbyn, och den femte var en bonde, som hette Israels Per Persson.”

「他の2人は兵士で、オロフとエリック・スヴァルドという名前でした。4人目はこの教会の村にある宿屋の主人で、5人目はイスラエル・ペル・ペルソンという名前の農夫でした。」

“Han skall inte göra sig besvär med att nämna så många namn”, mumlade kungen och lät huvudet sjunka över åt ena sidan.

「そんなに多くの名前を挙げる必要はない」と王はつぶやき、頭を片側に傾けました。

“De där karlarna voro goda jägare”, fortfor prästen, “och de brukade eljest ha lycka med sig.

「あの男たちは優秀なハンターでした」と司祭は続けました。「そして彼らはいつも幸運だったのです。」

Men den dagen hade de gått långt och länge utan att få något.

「しかし、その日は長い間何も捕まらなかったのです。」

Till sist upphörde de alldeles med jakten och satte sig ner på marken för att språka.

最終的に、彼らは狩りをやめて地面に座って話をしていたのです。

De talade om att det inte på hela skogen fanns en plats, som lämpade sig för odling.

彼らは、森全体で耕作に適した場所はないと話していたのです。

Det var bara fjäll och moras alltsammans.

そこにはただ山と湿原しかなかったのです。

‘Vår Herre har inte gjort rätt mot oss, som har gett oss ett så fattigt land att bebo’, sade en av dem.

「私たちにこのような贫しい土地を与えたのは主ではないのか？」と彼らのうちの1人が言っていたのです。

‘På andra orter kunna människor skaffa sig rikedom och överflöd, men här kunna vi med all vår strävan knappast träla oss till dagligt bröd’.”

「他の場所では人々は富と余分なものを得ることができますが、ここでは私たちの努力すべてで日常のパンを得ることすら難しいのです。」

Prästen höll upp ett ögonblick, såsom oviss om kungen hörde honom, men denne gjorde en rörelse med lillfingret för att visa, att han var vaken.

司祭は王が聞いているのか不安そうに一瞬待ったが、王は小指で動きを示して、自分は起きていると示したのです。

“Just då jägarna talade om detta, fick prästen se, att det glittrade i berggrunden på ett ställe, där han hade råkat sparka bort mossan med foten.

「ハンターたちがこの話をしている間に、司祭は自分が偶然足で苔を蹴り飛ばした場所の岩石が光っていることに気づきました。」

‘Det var ett märkvärdigt berg, det här’, tänkte han och sparkade undan en mosstuva till.

「この山は特別な山だな」と司祭は思いながら、もう一つの苔を蹴り飛ばしたのです。

Han tog upp en stenflisa, som följde med mossan, och som glänste på samma sätt som allt det andra.

彼は苔と一緒に拾った岩片を手に取った。それも他のものと同じように光っていたのです。

‘Det är väl aldrig möjligt, att det kan vara bly det här?’ sade han.

「これはたまたま鉛ではないだろうか？」と彼は言ったのです。

Nu rusade de andra upp och makade undan mossan med bösskolvarna.

その時、他の人たちも急いで銃の銃身で苔を取り除き始めたのです。

Och när de hade gjort det, sågo de tydligt hur en bred malmåder gick fram i berget.

そしてそれをした後、彼らは岩に広い鉱脈が走っているのを見ることができたのです。

‘Vad tror ni, att detta kan vara?’ sade prästen.

「これが何だと思う？」と司祭は言ったのです。

Karlarna slogo loss stenflisor och beto i dem. —

男たちは岩片を割り、その中に金を探し始めたのです。

‘Nog är det väl åtminstone bly eller zink’, sade de. —

「これは少なくとも鉛か亜鉛だろう」と彼らは言ったのです。

‘Och hela berget är fullt av det’, tillade gästgivaren.”

「そしてこの山全体がそれで満ちているんだ」と宿屋の主人は付け加えたのです。

När prästen hade hunnit så långt i berättelsen, sågs kungens huvud resas en smula, och ett öga öppnade sig. “Vet han om någon av de där människorna förstod sig på malmer och stenarter?” frågade han. — “Nej, det gjorde de inte”, svarade prästen. Då sjönk kungens huvud, och båda hans ögon slöto sig.

司祭がこの話を進めると、王の頭が少し上がり、一つの目が開いたのです。「彼らの誰かが鉱物や岩石に関心を持っていたのか？」と王は尋ねたのです。「いいえ、そうではなかった」と司祭は答えたのです。そこで王の頭が下がり、両目が閉じたのです。

“Både prästen och de, som voro med honom, blevo mycket glada”, fortfor den talande utan att låta sig störas av kungens likgiltighet.

「司祭と彼と一緒にいた人たちは皆大喜びでした」と話者は王の無関心に動じずに続けたのです。

“De tänkte, att de nu hade funnit det, som skulle göra dem rika och deras efterkommande även.

「彼らは今、自分たちと子孫たちを豊かにするものを見つけたと思っていたのです。」

‘Aldrig mer skall jag behöva arbeta!’

「これから私はもう二度と働く必要はないだろう！」

sade en av dem.

と彼らの一人が言ったのです。

‘Jag skall ha råd att göra ingenting hela veckan igenom, och på söndagen skall jag åka till kyrkan i guldkaret!’

「私はまた一週間何もしなくていいし、日曜日には金の馬車で教会に行けるだろう！」

“De voro eljest förståndiga karlar, men det stora fyndet hade gått dem åt huvudet, så att de talade som barn. Så mycken besinning hade de ändå, att de på nytt lade mossan till rätta och gömde malmådern. Därpå togo de noggrant märke på platsen, där den befann sig, och gingo hem.

彼らは普段は賢明な人たちだったのですが、この大発見によって頭がおかしくなってしまい、子供のように話していたのです。しかし、彼らは十分な良識を持っていて、再び苔を元に戻し、鉱物の痕跡を隠したのです。その後、彼らは丁寧にその場所をマークし、家に帰りました。

“Innan de skildes, kommo de överens, att prästen skulle resa till Falun och fråga bergshauptmannen vad detta var för malm. Han skulle komma tillbaka, så snart han kunde, och intill dess lovade de varandra med dyr ed, att de inte för någon människa skulle förråda var det var, som malmen fanns.”

「別れ際に、彼らは司祭にファルンに行って鉱山長にこれがどのような鉱物なのか聞いてみるように言いました。司祭はできるだけ早く戻ってくるはずで、その間、彼らは互いに誓いを立てて、この鉱物の場所を誰にも教えないと約束しました。」

Kungens huvud lyftes åter en smula, men han avbröt inte berättaren med ett ord. Han tycktes börja tro, att den andre verkligen hade något viktigt, som han ville säga honom, då han inte lät sig störas av hans likgiltighet.

王の頭が再び少し上がりましたが、彼は一言も言って話者を中断しませんでした。王は相手が本当に重要なことを言いたいと思い始めていたようで、彼の無関心に動じないのです。

“Så for prästen åstad med ett par malmprover i fickan.

「そして司祭はポケットに入れたいくつかの鉱物のサンプルを持って帰りました。」

Han var lika glad åt att bli rik som någon av de andra.

彼も他の人たちと同じように、金持ちになることを喜んでいたのです。

Han tänkte på att han skulle bygga om prästgården, som nu inte var bättre än en bondstuga, och så skulle han gifta sig med en prostdotter, som han tyckte om.

彼は今の牧師館を改築し、それから自分が気に入っている牧師の娘と結婚しようと考えていたのです。

Henne hade han eljest trott att han skulle få vänta på i många år.

そうでなければ、彼は長年待たなければならないと思っていたのです。

Han var fattig och obemärkt, och han visste, att det skulle dröja länge, innan han fick en sådan plats, att han kunde gifta sig.

彼は贫しく、無名で、そして長い間このような地位に就いて結婚することはないだろうと知っていたのです。

“Prästen åkte in till Falun på två dagar, och en dag måste han gå där och vänta, därför att bergshauptmannen var bortrest. Äntligen fick han råka honom och visade honom malmbitarna. Bergshauptmannen tog dem i sin hand. Han såg först på dem och sedan på prästen.

「司祭は2日でファルンに到着し、ある日には鉱山長が出張中だったので、待たなければならなかったのです。最終的には鉱山長と会い、鉱物のサンプルを見せたのです。鉱山長はそれらを手に取り、最初に見て、それから司祭を見たのです。」

“Prästen berättade, att han hade funnit dem i ett berg hemma i socknen, och undrade om det inte kunde vara bly.

司祭は、これらの矿物を自分の村のある山で見つけたと言いました。そしてこれらが鉛ではないかと疑問を持っていたのです。

‘Nej, bly är det inte’, sade bergshauptmannen.

「いいえ、これらは鉛ではない」と鉱山長は言いました。

‘Kanske att det är zink då?’ frågade prästen.

「それじゃ、亜鉛かもしれないね？」と司祭は尋ねたのです。

‘Zink är det inte heller’, sade bergshauptmannen.

「いや、これらも亜鉛ではない」と鉱山長は言いました。

“Prästen tyckte, att allt hopp sjönk inom honom. Så bedrövad hade han inte känt sig på mången god dag.

司祭は全ての希望が失われたと感じていたのです。そんなに落ち込んだのはこれまでで一番だったのです。

‘Har ni många sådana här stenar i er socken?’ frågade bergshauptmannen.

「あなたの村にはこのような石が多いですか？」と鉱山長は尋ねたのです。

‘Vi ha ett helt berg’, sade prästen.

「私たちには山全体があるのです」と司祭は答えたのです。

“Då gick bergshauptmannen närmare, slog honom på axeln och sade:

その後、鉱山長は司祭の肩を叩きながら言いました。

‘Låt då se, att ni gör ett sådant bruk av det, att det länder både er själva och riket till gagn, för detta är silver!’

「それじゃ、これらをうまく利用してみましょう。あなた自身と王国の両方に利益があるはずです。なぜなら、これらは銀なのです！」

‘Jaså’, sade prästen och stod och famlade framför sig. ‘Jaså, det är silver.’

「えっ？」と司祭は言いながら、目の前で手探りをしていました。「えっ？これは銀なのです。」

“Bergshauptmannen började tala om för honom hur han skulle bära sig åt för att skaffa sig laglig rätt till gruvan och gav honom många goda råd, men prästen stod huvudyr och hörde inte på vad han sade.

鉱山長は、司祭が鉱山の合法的な権利を得るためにどのようにすればいいかを説明し始め、多くの良いアドバイスを与えたのですが、司祭は頭がおかしくなっていて何も聞き込めなかったのです。

Han tänkte bara på hur underbart det var, att det hemma i hans fattiga socken låg ett helt berg av silvermalm och väntade på honom.”

彼は、自分の貧しい村に銀の鉱石が山全体あるのに、それを自分が手に入れることができるなんて、なんて素晴らしいことかと考えていたのです。

Kungen lyfte huvudet så tvärt, att prästen avbröt berättelsen.

王は突然頭を上げたので、司祭は話を中断しなければならなかったのです。

“Det gick väl så”, sade kungen, “att när han kom hem och började arbeta i gruvan, så fick han se, att bergshauptmannen bara hade drivit gäck med honom.”

「そんなこともあったのか？」と王は言いました。「彼が家に帰って鉱山で働き始めたとき、彼は鉱山長が彼をからかっていただけだと気づいたのです。」

“Ånej, inte hade bergshauptmannen narrat honom”, sade komministern.

「いや、鉱山長は彼をからかっていたわけではないよ」と教区司祭は言いました。

“Han kan fortsätta”, sade kungen och satte sig åter till rätta för att lyssna.

「続けて」と王は言い、再び聞く準備をしました。

“När prästen äntligen var hemma och körde fram genom hemsocknen”, fortfor prästen, “ansåg han, att han först av allt borde underrätta sina kamrater om värdet av deras fynd.

「司祭がついに家に帰ってきて、自分の村を通り抜けるとき、彼はまず自分の仲間たちに、彼らが見つけたものの価値を知らせるべきだと考えたのです。」

Och som han åkte förbi gästgivar Sten Stenssons gård, ämnade han köra in hos honom och tala om, att det de hade funnit var silver.

そして司祭は、ステン・ステンソンの宿屋の前を通り抜けるとき、彼らが見つけたのは銀だと伝えようとしたのです。

Men när han stannade utanför porten, såg han, att det hängde lakan för fönsterna, och att en bred väg av hackat granris ledde upp till trappan.

しかし、門の外に立ったとき、司祭は窓に掛けられたリネンを見つけ、階段に向かう幅の広いグラニーの小道が見えたのです。

‘Vem är det, som är död här i gården?’ frågade prästen en pojke, som stod och hängde mot gärdesgården.

「この宿屋で誰かが昨日死んだのか？」と司祭はフェンスのそばに立っている少年に尋ねたのです。

‘Det är gästgivarn själv’, svarade pojken.

「それは宿屋の主人自身です」と少年は答えたのです。

Och så lät han prästen veta, att gästgivarn hade druckit sig full varenda dag sedan en vecka tillbaka.

そして少年は、主人が先週から毎日酔っ払っていることを司祭に知らせたのです。

‘Å så mycket brännvin, så mycket brännvin, som här har gått åt!’ sade gossen. —

「ここでこんなに多くのブランデーを飲み込んだのか！」と少年は言ったのです。

‘Hur kan detta komma sig?’ frågade prästen.

「どうしてこんなことになったのか？」と司祭は尋ねたのです。

‘Gästgivarn brukade ju aldrig dricka sig full.’ —

「主人は普段はこんなに酔うことはなかったのです。」と少年は答えたのです。

‘Jo’, sade gossen, ‘han drack, därför att han påstod, att han hade funnit en gruva.

「ええ、」と少年は言ったのです。「彼は鉱山を見つけたと主張していたので、酒をたくさん飲んでいたのです。」

Han var så rik, sade han.

彼はとても金持ちだったと主張していたのです。

Han skulle aldrig behöva göra annat än supa.

彼はこれ以上何もする必要はないと主張していたのです。

Och i går kväll åkte han bort, full som han var, och så välte åkdonet, och han slog ihjäl sig.’

そして昨夜、酔ったまま出かけたところ、馬車が横転し、彼は死んでしまったのです。

“När prästen hade fått höra detta, for han vidare hemöver. Han var bedrövad över det han hade fått veta. Han hade ju kommit så glad och fröjdat sig åt att få tala om den stora nyheten.

司祭はこのことを聞いた後、悲しみながら家に帰りました。彼はこの大ニュースを喜んで話したかったのです。

“När prästen hade kört ett par steg, såg han Israels Per Persson komma gående.

司祭が数歩歩いたところで、イスラエル・ペル・ペルソンが歩いてくるのが見えたのです。

Han såg ut alldeles som vanligt, och prästen tänkte, att det var väl, att lyckan inte hade stigit också honom åt huvudet.

彼はいつも通りに見えたので、司祭は幸運が彼の頭に上っていないのでしょうと思いました。

Honom skulle han genast glädja med att han nu var en rik man.

司祭はすぐに彼に、自分が今は金持ちだと喜ばせるつもりだったのです。

‘Goddag!’

「こんにちは！」

sade Per Persson.

とペル・ペルソンは言いました。

‘Kommer du ifrån Falun nu?’ —

「あなたは今ファルンから来たのですね？」 —

‘Ja, det gör jag’, sade prästen, ‘och nu skall jag säga dig, att det har gått bättre där, än vi tänkte oss.

「はい、そうです」と司祭は言いました。「そして今あなたに、そこでは私たちが思っていたよりもうまくいっていることをお知らせします。」

Bergshauptmannen sade, att det var silvermalm, som vi hade funnit.’

鉱山長は、私たちが見つけたのは銀の鉱石だと言っていました。

I samma ögonblick såg Per Persson ut, som om jorden hade öppnat sig under honom. —

その瞬間、ペル・ペルソンは地面が自分の下に開けているように見えたのです。 —

‘Vad säger du, vad säger du?

「何？何？」 と彼は言いました。

Är det silver?’ —

「それは銀ですか？」 —

‘Ja’, svarade prästen, ‘vi ska bli rika karlar, vi alla nu, och kunna leva som herrskap.’ —

「はい」と司祭は答えました。「私たちは皆、今からお金持ちになり、紳士のように生活することができるのです。」 —

‘Nej, är det silver!’

「いや、それは銀だ！」

sade Per Persson än en gång och såg alltmer sorgsen ut. —

ペル・ペルソンはもう一度言い、ますます悲しそうになっていました。 —

‘Ja, visst är det silver’, svarade prästen, ‘du skall inte tro, att jag vill bedraga dig.

「はい、確かに銀です」と司祭は答えました。「私があなたを騙したいとは思っていないのです。」

Du skall inte vara rädd för att bli glad.’ —

「あなたは喜ぶことを恐れてはいけません。」 —

‘Glad!’

「喜ぶのか！」

sade Per Persson.

ペル・ペルソンは言いました。

‘Skulle jag bli glad?

「私が喜ぶのか？」

Jag trodde, att det bara var kråkguld, som vi hade funnit, så att jag tyckte, att det var bättre att taga det säkra för det osäkra.

「私は私たちが見つけたのはただのクラウンゴールドだと思っていたので、私は安全を確保する方がいいと思いました。」

Jag har sålt bort min andel i gruvan till Olov Svärd för hundra daler.’

「私は自分の持分を100ダーレルでオロフ・スヴァードに売りました。」

“Han var förtvivlad, och när prästen for ifrån honom, stod han och grät på landsvägen.

「彼は絶望していた。そして司祭が彼から離れたとき、彼は道路で泣いていました。」

“När prästen kom hem till sin gård, sände han en dräng bort till Olov Svärd och hans bror för att tala om för dem, att det var silver, som de hade funnit. Han tyckte, att han nu hade fått nog av att själv föra kring den goda nyheten.

「司祭が自分の農場に帰ったとき、彼はオロフ・スヴァードとその弟に銀を見つけたことを伝えるために使い手を送りました。彼はこの良いニュースを自分で広めるのにうんざりだったのです。」

“Men då prästen satt ensam på kvällen, tog åter glädjen ut sin rätt.

しかし、その夜、牧師が一人で座っていたとき、彼は再び自分の権利を主張しました。

Han gick ut i mörkret och ställde sig på en kulle, där han tänkte bygga den nya prästgården.

彼は暗闇の中に出て、牧師の新しい住居を建設しようと考えていた丘に立ちました。

Den skulle bli ståtlig, förstås, lika präktig som ett biskopsboställe.

それは豪華なものになるでしょう、司教の住居と同じくらい豪華なのです。

Han stod länge ute den natten, och han nöjde sig inte med att bygga om prästgården.

彼はその夜長い間外にいて、牧師の住居を改造するだけで満足していたのです。

Det föll honom in, att då det fanns så mycken rikedom i socknen, skulle mycket folk strömma dit, och till sist skulle kanske en hel stad bli uppbyggd omkring gruvan.

彼は突然気づいたのです。この村には多くの富があり、多くの人々がここに流入し、最終的には鉱山の周りにまったくの町ができてしまうかもしれないと。

Och så skulle han nödgas att bygga en ny kyrka i stället för den gamla.

そして彼は、古い教会を新しい教会に置き換えなければならないでしょう。

Det skulle väl en stor del av hans rikedom gå åt till.

それには彼の富の大部分が使われるでしょう。

Men han var inte nöjd med detta heller, utan han tänkte sig, att när hans kyrka vore färdig, skulle kungen och många biskopar komma för att inviga den, och då skulle kungen bli glad åt kyrkan, men han skulle anmärka på det, att det inte fanns något ställe för honom, kungen, att ta in på.

しかし、彼はそれでも満足していませんでした。彼は自分の教会が完成したとき、王と多くの司教たちが奉献に来るだろうと考えていたのです。そして王は教会に喜ぶでしょうが、彼は王のために滞在する場所がないことに気づくでしょう。

Och då skulle han få lov att bygga kungen ett slott i den nya staden.”

そして彼は、新しい町に王のために城を建設する許可を得るでしょう。

En av kungens kavaljerer öppnade nu dörren till sakristian och anmälde, att den stora kungavagnen var lagad.

王の騎士の1人が今、司祭室のドアを開けて、王の馬車が修理されたことを報告しました。

Kungen var i första ögonblicket färdig att genast avlägsna sig, men han besinnade sig. “Han skall få tala om sin historia till slut”, sade han till prästen. “Men han kan gå raskare framåt. Vi veta nu hur mannen drömde och tänkte. Vi vilja veta hur han handlade.”

王は最初はすぐに立ち去ろうとしましたが、それを思い直しました。「彼は最後まで自分の物語を語るべきです」と彼は司祭に言いました。「しかし、彼はもっと早く進むべきです。我々は今、この男がどのように夢見て、どのように考えていたかを知っています。我々は、彼がどのように行動していたかを知りたいのです。」

“Men när prästen ännu satt mitt uppe i dessa drömmar”, fortfor prästen, “kom bud till honom, att Israels Per Persson hade avhänt sig livet.

「しかし、司祭がまだこれらの夢に取り組んでいるときに、彼に使者が来て、イスラエル・ペル・ペルソンが自殺したという知らせが届きました。」

Han hade inte kunnat bära det, att han hade sålt bort sin del av gruvan.

「彼は、自分の鉱山の持分を売却したことを受け入れることができなかったのです。」

Han hade väl tyckt, att han inte kunde uthärda att var dag gå och se en annan fröjda sig åt en rikedom, som kunde ha varit hans.”

「彼は、毎日、自分の持ち得るはずの富を他人が楽しんでいるのを見ることが耐えられなかったのでしょう。」

Kungen satte sig en smula till rätta i stolen. Han höll båda ögonen öppna. “Minsann”, sade han, “om jag hade varit den där prästen, tror jag, att jag hade fått nog av gruvan.”

王は椅子に少し身を置きました。彼は両目を開けていました。「確かに、」と彼は言いました。「もし私がその司祭だったら、私は鉱山にうんざりしていただろう。」

“Kungen är en rik man, han”, sade prästen.

「王は金持ちですね」と司祭は言いました。

“Han har mycket nog i alla fall.

「とにかく、彼は十分に金持ちです。」

Det är inte på samma sätt med en fattig präst, som ingenting äger.

「しかし、何も持っていない貧しい司祭の場合は違うのです。」

Den stackaren tänkte i stället, när han såg, att Guds välsignelse inte var med hans företag: ‘Jag skall inte mera drömma om att göra mig själv ära och nytta med dessa rikedomar.

「この可哀想な司祭は、神のご加護が自分の事業になかったと気づいたとき、こう考えていたのです。『これらの富で自分の名誉と利益を得ることはもう考えない。』」

Men jag kan ju inte låta silvret bli liggande i jorden.

「しかし、私はこの銀を地に埋めたままにしておくこともできないのです。」

Jag måste ta fram det till nytta för de fattiga och nödställda.

「私はこれを貧しい人々や困っている人々のために役立てなければならないのです。」

Jag skall bearbeta gruvan för att hjälpa hela socknen på fötter.’

「私は鉱山を開発して、この村全体を助けなければならないのです。」

“Därför gick prästen en dag över till Olov Svärd för att tala med honom och hans bror om vad de nu närmast borde företa sig med silverberget.

「そのため、ある日、司祭はオロフ・スヴェルドのところに行き、彼とその弟に銀の山をどうするべきか相談したのです。」

När han kom i närheten av soldatbostaden, mötte han en kärra, som var omgiven av beväpnade bönder.

「兵士の宿舎の近くに着いたとき、司祭は武装した農民に囲まれた荷馬車に出くわしたのです。」

Och i kärran satt en karl, som hade händerna bakbundna och rep omkring fotlederna.

「荷馬車の中には、手を縛られ、足首に縄がかかっている男がいました。」

“Då prästen gick förbi, höll kärran stilla, och han fick tid att betrakta fången. Hans huvud var ombundet, så att det var inte lätt att se vem det var, men prästen tyckte ändå, att han kände igen Olov Svärd.

「司祭がそこを通り過ぎると、荷馬車が止まり、司祭は囚人を見ることができました。囚人の頭は包まれていたので、誰なのかはっきりわかりませんでしたが、司祭はオロフ・スヴェルドだと思いました。」

“Han hörde fången bedja dem, som bevakade honom, att han skulle få tala ett par ord med prästen.

「司祭は、囚人が自分を看守する者たちに、司祭と数言話したいと言っているのが聞こえたのです。」

“Han gick då närmare, och fången vände sig emot honom. ‘Nu är du snart den ende, som vet var det där silverberget finns’, sade Olov.

「司祭は囚人に近づき、囚人は司祭の方を向きました。」 「今、あなたは唯一、その銀の山の場所を知っている人なのです。」とオロフは言いました。

‘Vad är det du säger, Olov?’ frågade prästen.

「何を言っているんだ、オロフ？」と司祭は尋ねました。

‘Jo, ser du, präst, sedan vi hade fått höra, att det var ett silverberg, som vi hade funnit, kunde inte jag och min bror vara så goda vänner som förut, utan vi kommo jämt i gräl.

「まあ、司祭、私たちが銀の山を見つけたと聞いたときから、私と弟は以前のように仲が良くないのです。いつも喧嘩をしているのです。」

Och i går kväll råkade vi i tvist om vem av oss fem det var, som först hade funnit gruvan, och det kom till strid mellan oss.

「そして昨夜、私たち5人の中で、誰が最初に鉱山を見つけたかをめぐって喧嘩になったのです。」

Och nu har jag slagit ihjäl min bror, och han har även gett mig en duktig minnesbeta här över pannan.

「そして今、私は弟を殺してしまいました。そして弟は私の額に大きな傷を負わせてくれました。」

Jag skall hänga nu, och sedan är du den ende, som vet något om gruvan.

「私は今、絞首されるので、あなたは唯一、鉱山のことを知っている人なのです。」

Därför vill jag be dig om en sak.’

「だから、あなたに一つお願いがあります。」

‘Tala ut, du!’ sade prästen. ‘Jag skall göra vad jag kan för dig.’

「何を言ってください！」と司祭は言いました。「私はできる限りのことをするよ。」

‘Du vet, att jag lämnar många små barn efter mig’, började soldaten, men prästen avbröt honom.

「あなたも知っているように、私は多くの小さな子供たちを残しています。」と兵士は言い始めましたが、司祭は彼を中断しました。

‘Vad detta beträffar, kan du vara lugn. Det, som kommer på din lott i gruvan, skola de få, alldeles som om du själv hade levat.’

「それに関しては、安心してください。あなたが鉱山で得るものは、あなた自身が生きていたかのように分配されるのです。」

‘Nej’, sade Olov Svärd, ‘det var en annan sak jag ville be dig om. Låt ingen av dem få någon del av det, som kommer ur den där gruvan!’

「いや、」とオロフ・スヴェルドは言いました。「私があなたにお願いしたいのは、あの鉱山から得るものを誰にも渡さないでください。」

“Prästen ryckte ett steg tillbaka, han blev stående tyst och kunde intet svara.

司祭は一歩後退し、何も言えずに立ち止まりました。

‘Om du inte lovar mig detta, kan jag inte dö lugn’, sade den fångne.

「もしあなたが私にそれを約束しないなら、私は安心して死ぬことはできないのです。」と囚人は言いました。

‘Ja’, sade prästen långsamt och mödosamt, ‘jag skall lova dig vad du begär av mig.’

「ええ、」と司祭はゆっくりと、そして苦労して言いました。「私はあなたが私に求めたことを約束します。」

“Därpå fördes mördaren bort, och prästen stod på vägen och tänkte på hur han skulle kunna hålla det löfte han hade givit honom.

その後、殺人犯は連行され、司祭は道に立ち、自分が与えた約束をどうやって守るかを考えていたのです。

Under hela vägen hem tänkte han på rikedomen, som han hade varit så glad åt.

帰宅途中、彼は自分がとても喜んでいた富に思いを馳せていたのです。

Men om det nu var så, att folket i denna församlingen inte tålde vid rikedom?

しかし、もしこの教区の人々が富を嫌うのであればどうなるのでしょうか？

Nu voro redan fyra fördärvade, som förut hade varit stolta och präktiga män.

すでに4人が堕落し、以前は誇り高き、立派な男性だったのです。

Han tyckte sig se hela församlingen framför sig, och han föreställde sig hur den där silvergruvan skulle fördärva den ene efter den andre.

彼は自分の前に教区全体が見えるようで、その銀鉱山が一人ずつを堕落させていくのを想像していたのです。

Anstod det honom, som var satt att vårda dessa fattiga människors själar, att släppa ut över dem det, som skulle bli deras undergång?”

彼はこれらの貧しい人々の魂を世話するべき人物なのに、彼らを破滅に導くようなものを放出してはいけないのではないでしょうか？

Kungen satt på en gång upprätt i stolen och stirrade på den, som talade. “Jag må säga!” sade han. “Han kommer mig att förstå, att en präst i den här avlägsna bygden måste vara en hel karl.”

王は突然椅子に座り直し、話している相手を見つめていました。「私は言わなければならない！」と彼は言いました。「彼は私に、この辺境の村の司祭は本当に立派な人物でなければならないと理解させてくれました。」

“Inte heller var det nog med detta, som redan hade hänt”, fortfor prästen, “utan så snart som nyheten om gruvan spridde sig bland sockenborna, upphörde de att arbeta och gingo lättjefulla omkring och väntade på den tiden, då den stora rikedomen skulle strömma ut över dem.

「しかし、すでに起きていたことだけではなく、」司祭は続けました。「鉱山のニュースが教区民に広まると、彼らは働くのをやめて、怠惰に過ごし、大きな富が彼らに流れ込む日を待つようになったのです。」

Allt löst folk, som fanns i trakten, strömmade till, och dryckenskap och slagsmål blev nu det, som prästen ständigt hörde talas om.

この辺りにいたすべての浮き気のある人々が集まってきて、司祭は常に飲酒や喧嘩の話を耳にするようになっていたのです。

“En mängd folk gjorde intet annat än drev omkring i skogen och sökte efter gruvan, och prästen märkte, att så snart han gick från hemmet, smögo sig människor efter honom för att ta reda på om han begav sig till silverberget och stjäla hemligheten från honom.

「多くの人々は森の中を歩き回って鉱山を探していたのです。そして司祭は、彼が家を出るとすぐに、人々が彼の後を追いかけて、銀山の秘密を盗もうとしていることに気づきました。」

“Då sakerna stodo så, kallade prästen samman bönderna till stämma.

このような状況の下で、司祭は農民たちを集会に招集しました。

“För det första påminde han dem om alla de olyckor, som upptäckten av silverberget hade dragit över dem, och han frågade dem om de ville låta sig fördärvas, eller om de ville rädda sig själva.

「まず、彼は彼らに、銀山の発見が彼らにもたらしたすべての不幸を思い出させました。そして彼らに、自分たちを堕落させるのか、それとも自分たちを救うのかと尋ねたのです。」

Därpå sade han dem, att de inte skulle vänta av honom, som var deras präst, att han skulle bidraga till deras undergång.

その後、彼は彼らに、彼らの司祭として、彼らの破滅に寄与するわけにはいかないと告げたのです。

Nu hade han beslutit att för ingen människa förråda var silverberget fanns, och aldrig ville han själv hämta rikedom ur det.

今、彼は誰にも銀山の場所を教えないと決めたのです。そして彼自身も決してその富を手に入れることはないだろう。

Och så frågade han bönderna hur de framgent ville ha det.

そして彼は農民たちに、これからどうしたいかと尋ねたのです。

Om de ville fortsätta att söka efter gruvan och vänta på rikedom, då ville han dra så långt bort, att aldrig en hörsägen om deras elände kunde nå honom.

もし彼らが鉱山を探し続け、富を待ちたいのであれば、彼はできるだけ遠くに引っ越し、彼らの不幸の噂が自分の耳に届かないようにしたいと述べたのです。

Men om de ville överge att tänka på silvergruvan och bli som förr, då ville han stanna ibland dem.

しかし、もし彼らが銀山のことを忘れて、以前のように生活したいのであれば、彼は彼らと一緒に滞在したいと述べたのです。

‘Men hur ni än väljer’, sade prästen, ‘så kom detta ihåg, att av mig får ingen någonsin veta något om silverberget!’”

「しかし、あなたたちがどのように選ぼうとも、これを覚えておいてください。私から、誰も銀山のことは知ることはないでしょう！」と司祭は述べたのです。

“Nå”, sade kungen, “hur valde bönderna?”

「それでは、」王は述べたのです。「農民たちはどのように選んだのでしょうか？」

“De gjorde, som prästen ville”, sade prästen.

「彼らは、司祭が望んでいたようにしたのです」と司祭は述べたのです。

“De förstodo, att han menade väl med dem, när han ville förbli fattig för deras skull.

「彼らは、彼が自分たちのために貧しいままいたいと考えたのです。」

Och de gåvo sin präst i uppdrag att gå till skogen och dölja malmådern väl med ris och sten, så att ingen skulle kunna finna den, inte de och inte deras efterkommande.”

そして彼らは、司祭に森に行って鉱山の入口を米と石でよく隠すように命じました。そうすれば、誰もそれを見つけることはできないでしょう。彼ら自身も、彼らの子孫も見つけることはできないでしょう。

“Och sedan har prästen levat här lika fattig som de andra.”

「そして以来、司祭は他の人々と同じようにここに住んでいるのです。」

“Ja”, svarade prästen, “han har levat här lika fattig som de andra.”

「そうですね」と司祭は答えました。「彼は他の人々と同じようにここに住んでいるのです。」

“Han har väl ändå gift sig och byggt sig en ny prästgård?” sade kungen.

「それで、彼は結婚し、新しい牧師館を建てたのでしょうね？」と王は述べたのです。

“Nej, han har inte haft råd att gifta sig, och han bor i den gamla kojan.”

「いいえ、彼は結婚する余裕がなかったのです。そして彼は古い小屋に住んでいるのです。」

“Det är en vacker historia, som han har berättat mig”, sade kungen och böjde på huvudet.

「彼が私に語った物語は美しいものでした」と王は述べ、頭を垂れたのです。

Prästen stod tyst framför kungen. Om några ögonblick återtog denne: “Var det på silverberget han tänkte, när han sade, att prästen här skulle kunna skaffa mig så mycket pengar, som jag behöver?”

司祭は王の前に静かに立っていました。しばらくして、王はこう述べました。「彼がここにいる司祭が私に必要なだけのお金を稼ぐことができると言ったとき、彼は銀山のことを考えていたのでしょうか？」

“Ja”, sade den andre.

「そうですね」ともう一人は答えました。

“Men jag kan inte lägga tumskruvar på honom”, sade kungen, “och hur vill han annars, att jag skall få en sådan man att visa mig berget? Han har ju försakat både kärestan och all livets välmåga.”

「しかし、私は彼を強制することはできないのです。」と王は述べました。「そしてどうすれば私はそのような男性に山を見せてもらうことができるのでしょうか？彼は愛する人も、人生のあらゆる幸福も放棄したのです。」

“Det är en annan sak”, sade prästen. “Men om det är fäderneslandet, som behöver skatten, så ger han nog med sig.”

「それは別の問題です」と司祭は述べました。「しかし、もしそれが父国のために必要な宝物なら、彼はきっと協力してくれるでしょう。」

“Svarar han mig för det?” frågade kungen.

「彼はそれについて私に答えるのでしょうか？」と王は尋ねたのです。

“Ja, det svarar jag för”, sade prästen.

「はい、私はそれに答えます」と司祭は述べたのです。

“Bryr han sig då inte om hur det går med hans sockenbor?”

「それでは、彼は自分の教区民のことは気にしないのでしょうか？」

“Det får stå i Guds hand.”

「それは神の手に委ねることにしましょう。」

Kungen steg upp ur stolen och gick fram till fönstret.

王は椅子から立ち上がり、窓に向かって歩きました。

Han stod en stund och såg på folkhopen därutanför.

彼はしばらく立ち、外にいる群衆を見ていました。

Ju längre han såg, desto klarare började hans stora ögon glänsa, och gestalten tycktes växa.

見続けるほど、王の大きな目は明るくなり、その人物はますます大きく見え始めたのです。

“Han kan hälsa prästen i den här församlingen”, sade kungen, “att det ges ingen skönare syn för Sveriges konung än att se ett folk sådant som detta.”

「この教区の司祭に、スウェーデンの王にとってこのような人々を見ることほど美しい光景はないと伝えてください」と王は述べたのです。

Därpå vände sig kungen från fönstret och såg på prästen. Han började småle. “Är det så, att prästen i den här församlingen är så fattig, att han tar av sig de svarta kläderna, så snart som gudstjänsten är slut, och klär sig som en bonde?” frågade kungen.

その後、王は窓から離れ、司祭を見て笑い始めました。「この教区の司祭は、礼拝が終わるとすぐに黒い衣服を脱いで、農夫のように着るほど貧しいのですか？」と王は尋ねたのです。

“Ja, så fattig är han”, sade komministern, och rodnaden sköt upp i det grova ansiktet.

「そうです、彼はとても貧しいのです」と教区牧師は言い、その野朗な顔に赤みが浮かび始めたのです。

Kungen gick åter fram till fönstret.

王は再び窓に向かって歩きました。

Det syntes på honom, att han var i sitt bästa lynne.

彼は最高の気分であることがわかりました。

Allt ädelt och storslaget, som bodde inom honom, hade blivit väckt till liv.

彼の中に存在するすべての高貴で素晴らしいものが目覚められ始めていたのです。

“Han skall låta den där gruvan ligga i fred”, sade kungen.

「彼はその鉱山を放置するでしょう」と王は述べたのです。

“Eftersom han har svultit och arbetat ett helt liv för att få det här folket sådant, som han vill ha det, så skall han få behålla det sådant, som det är.”

「彼は一生この人々を自分の思い通りにしてくれるために空腹で働いてきたのです。だから、彼はこのままの状態でそれを保つべきです」。

“Men om riket är i fara?” sade prästen.

「でももし王国が危機に陥ったら？」と司祭は言いました。

“Riket är bättre betjänt med människor än med pengar”, sade kungen. Och när kungen hade sagt detta, bjöd han prästen farväl och gick ut ur sakristian.

「王国は金よりも人によってより良く支えられているのです」と王は言いました。そして王がそう言った後、王は司祭に別れを告げて、聖職者の部屋から出て行きました。

Därutanför stod folkhopen lika tyst och ordkarg, som när han hade gått in. Men när kungen steg utför trappan, kom en bonde emot honom.

外では、王が入ってきたときと同じように群衆が静寂に包まれていました。しかし、王が階段を降りると、ある農夫が王に近づいてきました。

“Har du nu fått tala med vår präst?” sade bonden.

「あなたは私たちの司祭と話をしたのですね？」と農夫は言いました。

“Ja”, sade kungen, “jag har talat med honom.”

「はい」と王は言いました。「私は彼と話をしました」。

“Då har du väl också fått svar från oss?” sade bonden. “Vi bådo dig, att du skulle gå in och tala vid vår präst, för att han skulle ge dig svar från oss.”

「それで、あなたは私たちからの答えも受け取ったのでしょう？」と農夫は言いました。「私たちはあなたに、私たちの司祭と話をしに行ってほしいと言いました。それは、彼があなたに私たちからの答えを与えてくれるためです」。

“Ja, jag har fått svar”, sade kungen.

「はい、私は答えを受け取ったのです」と王は言いました。