Kung Gustav den tredje var ute på en resa genom Dalarna.
กษัตริย์กุสตาฟที่ 3 กำลังเดินทางผ่านดาลาร์นา
Bråttom hade han, och hela vägen ville han åka som i sken.
เขามีเวลาจำกัด และต้องการเดินทางอย่างรวดเร็วตลอดทาง
Och då det gick med sådan fart, att hästarna lågo som sträckta remmar utåt vägen och vagnen gick på två hjul i svängarna, stack kungen ut huvudet genom vagnsfönstret och ropade till kusken: “Varför låter han det inte gå undan?
และเนื่องจากเขาเดินทางด้วยความเร็วมาก จนม้าต้องวิ่งออกไปนอกถนน และรถม้าก็เลี้ยวบนล้อสองล้อ กษัตริย์จึงเอาหัวออกมาจากหน้าต่างรถม้าและตะโกนบอกคนขับว่า "ทำไมเขาไม่ปล่อยให้มันไปเร็วล่ะ"
Tror han, att han kör för äggskal?”
เขาคิดว่าเขากำลังขับรถช้าเกินไปเหรอ?”
Då det skulle köras med så rasande fart på dåliga landsvägar, hade det nästan varit ett underverk, om seltyg och vagnar hade hållit.
หากต้องขับรถด้วยความเร็วสูงบนถนนที่แย่แบบนี้ มันคงเป็นปาฏิหาริย์แล้วที่สายรัดและรถม้าจะทนได้
Det kunde de inte heller, utan vid foten av en brant backe bröts tistelstången av, och där satt kungen.
แต่ก็ไม่สามารถทนได้เลย เมื่อที่สายรัดและรถม้าแตกที่ด้านล่างของเนินเขาสูงชัน และกษัตริย์ก็ติดอยู่ที่นั่น
Kavaljererna sprungo ur vagnen och grälade på kusken, men detta gjorde inte skadan mindre.
ขุนนางหลายคนกระโดดออกจากรถม้าและตำหนิคนขับ แต่ก็ไม่ได้ช่วยอะไรเลย
Det var ingen möjlighet att fortsätta resan, förrän vagnen hade blivit lagad.
ไม่มีทางที่จะเดินทางต่อไปได้ จนกว่ารถม้าจะได้รับการซ่อมแซมก่อน
När hovherrarna sågo sig om för att finna ut något, som de kunde låta kungen roa sig med, under det att han väntade, märkte de, att ett kyrktorn stack upp ur en träddunge, som låg ett stycke framåt vägen.
เมื่อขุนนางมองไปรอบ ๆ เพื่อค้นหาสิ่งที่พวกเขาสามารถให้กษัตริย์สนุกสนานได้ในขณะที่เขารอ พวกเขาสังเกตเห็นว่ามีหอคอยของโบสถ์โผล่ขึ้นมาจากพุ่มไม้ที่อยู่ข้างหน้าถนน
De föreslogo kungen, att han skulle sätta sig upp i en av de vagnar, där uppvaktningen åkte, för att köra fram till kyrkan.
พวกเขาแนะนำกษัตริย์ให้ขึ้นไปในรถม้าที่มีผู้หญิงสวย ๆ นั่งอยู่เพื่อไปที่โบสถ์
Söndag var det, och kungen kunde ju höra på gudstjänsten för att få tiden att gå, till dess att den stora kungavagnen bleve färdig.
เป็นวันอาทิตย์ และกษัตริย์ก็สามารถฟังพิธีสักการะเพื่อฆ่าเวลาได้ จนกระทั่งรถม้าขนาดใหญ่ของกษัตริย์เสร็จแล้ว
Kungen gick in på förslaget och körde fram mot kyrkan. Förut hade han åkt långa timmar genom mörka skogstrakter, men här såg det gladare ut med tämligen stora åkrar och byar och Dalälven glidande fram ljus och präktig mellan väldiga massor av albuskar.
กษัตริย์ยอมรับข้อเสนอและขับรถไปที่โบสถ์ ก่อนหน้านี้เขาได้ขับรถมาหลายชั่วโมงผ่านป่ามืด แต่ที่นี่ก็ดูสดใสขึ้นด้วยทุ่งนาและหมู่บ้านที่ค่อนข้างใหญ่ และแม่น้ำ Dalälven ก็ไหลผ่านต้นไม้ขนาดใหญ่อย่างสวยงามและงดงาม
Men kungen hade otur så till vida, att klockaren tog upp utgångspsalmen i samma ögonblick, som han steg ur vagnen på kyrkbacken, och folket började vandra ut ur kyrkan.
แต่กษัตริย์ก็โชคร้ายที่ช่วงเวลาเดียวกันนั้น ผู้เฝ้าแหวนก็เริ่มเล่นเพลงสุดท้ายในขณะที่เขาก้าวลงจากรถม้าที่เนินเขาของโบสถ์ และผู้คนก็เริ่มเดินออกมาจากโบสถ์
Men då människorna kommo gående förbi honom, blev kungen stående med den ena foten i vagnen och den andra på fotsteget och rörde sig inte ur stället, utan bara betraktade dem.
แต่เมื่อผู้คนเดินผ่านเขาไป กษัตริย์ก็ยืนอยู่ในรถม้าด้วยเท้าข้างหนึ่งอยู่ในรถม้าและเท้าข้างหนึ่งอยู่บนบันได และไม่ขยับเข้าไปในที่อื่นเลย แต่เพียงแค่ดูพวกเขาเท่านั้น
Det var det grannaste folk han någonsin hade sett.
นี่เป็นผู้คนที่ใกล้ชิดที่สุดที่เขาเคยเห็นมาเลย
Karlarna voro allesammans över vanlig manshöjd med kloka, allvarsamma ansikten, och kvinnorna kommo gående ståtliga och värdiga med söndagsfrid över sig.
ผู้ชายทุกคนมีความสูงเกินคนปกติ และมีใบหน้าที่ฉลาดและจริงจัง และผู้หญิงก็เดินอย่างสง่างามและสงบในวันอาทิตย์
Hela dagen förut hade kungen talat om den ödsliga trakten, som han passerade, och han hade sagt till sina kavaljerer gång på gång: “Nu åker jag visst fram genom den allra fattigaste delen av mitt rike.”
ตลอดทั้งวันก่อนหน้านี้ กษัตริย์ได้พูดถึงพื้นที่รกร้างที่เขาผ่านไป และเขาได้บอกกับขุนนางของเขาซ้ำแล้วซ้ำอีกว่า “ตอนนี้ฉันกำลังเดินผ่านส่วนที่ยากจนที่สุดของอาณาจักรของฉัน”
Men då han nu såg folket, som var ifört den granna sockendräkten, glömde han bort att tänka på dess fattigdom.
แต่เมื่อเขาเห็นผู้คนที่สวมชุดโบสถ์ที่สวยงามนี้ เขาก็ลืมที่จะคิดถึงความยากจนของพวกเขาเลย
I stället blev han varm om hjärtat och sade till sig själv: “Kungen av Sverige är inte så illa ställd, som hans fiender tro.
แทนที่จะนั่น เขาก็รู้สึกอบอวลใจและพูดกับตัวเองว่า “กษัตริย์แห่งสวีเดนไม่ได้ยากจนเท่าที่ศัตรูของเขาคิดเลย”
Så länge som mina undersåtar se ut på detta sättet, skall jag nog vara i stånd att försvara både min tron och mitt land.”
ตราบเท่าที่รัฐมนตรีของฉันยังดูเป็นเช่นนี้ ฉันก็คงสามารถปกป้องทั้งบัลลังก์และประเทศของฉันได้
Han befallde hovherrarna, att de skulle kungöra för folket, att den främmande, som stod mitt ibland dem, var deras konung, och att de skulle samlas omkring honom, så att han finge tala till dem.
เขาสั่งให้ขุนนางประกาศกับผู้คนว่าชายต่างชาติที่ยืนอยู่ท่ามกลางพวกเขาคือกษัตริย์ของพวกเขา และให้พวกเขามารวมตัวกันรอบตัวเขาเพื่อที่เขาจะได้พูดกับพวกเขา
Och så höll konungen tal till folket. Han talade från den höga trappan utanför sakristian, och det smala trappsteget, på vilket han stod, finns kvar än i dag.
และกษัตริย์ก็พูดกับผู้คน เขาพูดจากบันไดสูงนอกห้องโถง และบันไดแคบ ๆ ที่เขายืนอยู่ก็ยังคงอยู่จนถึงทุกวันนี้
Kungen började redogöra för hur illa det stod till i riket.
กษัตริย์เริ่มอธิบายว่าสถานการณ์ในอาณาจักรนั้นเลวร้ายเพียงใด
Han sade, att de svenske hade blivit anfallna med krig av både ryssar och danskar.
เขากล่าวว่าชาวสวีเดนถูกโจมตีด้วยสงครามโดยทั้งชาวรัสเซียและชาวเดนมาร์ก
Detta skulle väl inte ha varit så farligt under andra förhållanden, men nu var krigshären så uppfylld av förrädare, att han inte vågade lita på den.
นี่คงไม่เป็นอันตรายมากนักในสถานการณ์อื่น ๆ แต่ตอนนี้กองทัพสงครามเต็มไปด้วยผู้ทรยศ เขาจึงไม่กล้าไว้วางใจพวกเขาเลย
Därför hade det inte återstått honom något annat än att själv draga ut i bygderna och fråga sina undersåtar om de ville sluta sig till förrädarna, eller om de ville vara kungen trogna och hjälpa honom med folk och pengar, så att han kunde frälsa fäderneslandet.
ดังนั้นเขาจึงไม่มีทางเลือกอื่นนอกจากต้องออกไปสำรวจชนบทเพื่อถามคนรับใช้ของเขาว่าพวกเขาต้องการเข้าร่วมกับผู้ทรยศหรือต้องการซื่อสัตย์ต่อกษัตริย์และช่วยเขาด้วยกำลังและเงินเพื่อช่วยประเทศบ้านเกิดของพวกเขา
Bönderna höllo sig stilla, medan kungen talade, och då han hade slutat, gåvo de intet tecken vare sig till gillande eller ogillande.
เมื่อกษัตริย์พูดเสร็จ ชาวนาก็ยังคงนั่งเงียบ ๆ และเมื่อเขาพูดเสร็จ พวกเขาก็ไม่แสดงความคิดเห็นใด ๆ ไม่ว่าจะเป็นความเห็นดีหรือไม่ก็ตาม
Kungen tyckte själv, att han hade varit mycket vältalig. Tårarna hade stigit honom i ögonen flera gånger, medan han hade talat. Men då bönderna alltjämt stodo där ängsliga och tvehågsna och inte kunde komma sig för att svara honom, rynkade han pannan och såg missnöjd ut.
กษัตริย์คิดว่าตัวเองพูดได้อย่างมีคารมคมคายมาก เขาน้ำตาไหลหลายครั้งขณะพูด แต่เมื่อชาวนายังยืนอยู่ตรงนั้นอย่างกังวลและไม่สามารถตอบเขาได้ เขาก็ขมวดคิ้วและดูไม่พอใจเลย
Bönderna förstodo, att det började falla sig långsamt för kungen att vänta, och till sist steg en av dem fram ur hopen.
ชาวนาเข้าใจว่ากษัตริย์กำลังเริ่มรอนานเกินไป และในที่สุดก็มีคนหนึ่งก้าวออกมาจากฝูงชน
“Nu må du veta, kung Gustav, att vi inte väntade kungabesök i socknen i dag”, sade bonden, “och därför äro vi inte genast färdiga att svara dig. Nu råder jag dig, att du går in i sakristian och språkar med vår präst, medan vi överlägga med varandra om det, som du har förelagt oss.”
“คุณต้องรู้ กษัตริย์กุสตาฟ ว่าเราไม่ได้คาดว่าจะมีการเยือนของกษัตริย์ในวันนี้ในหมู่บ้านของเรา” ชาวนากล่าว “ดังนั้นเราจึงไม่พร้อมที่จะตอบคุณทันที ตอนนี้ฉันขอแนะนำให้คุณเข้าไปในห้องโถงและพูดคุยกับนักบวชของเรา ในขณะที่เราพิจารณาสิ่งที่คุณได้นำเสนอให้เรา”
Kungen förstod, att något bättre besked inte stod att få då genast, varför han tyckte, att det var klokast att följa bondens råd.
กษัตริย์เข้าใจว่าเขาจะไม่ได้รับข่าวดีขึ้นในทันที ดังนั้นเขาจึงคิดว่าการทำตามคำแนะนำของชาวนานั้นเป็นวิธีที่ฉลาดที่สุด
Då han kom in i sakristian, fanns ingen där utom en, som såg ut som en gammal bonde. Han var lång och grov med stora händer, nötta av hårt arbete, och han bar varken krage eller kappa, utan skinnbyxor och lång, vit vadmalsrock som alla de andra karlarna.
เมื่อเขาเข้าไปในห้องโถง ไม่มีใครอยู่ที่นั่นนอกเหนือจากชายคนหนึ่งที่ดูเหมือนชาวนาทั่วไป เขาสูงและหล่อ มีมือใหญ่ที่เหนื่อยล้าจากการทำงานหนัก และเขาไม่สวมเสื้อคลุมหรือเสื้อโค้ท แต่สวมกางเกงยีนส์และเสื้อคลุมยาวสีขาวเหมือนกับชายคนอื่น ๆ
Han steg upp och bugade sig för kungen, då denne kom in.
เขาลุกขึ้นและโค้งคำนับกษัตริย์เมื่อกษัตริย์เข้ามา
“Jag trodde, att jag skulle råka prästen härinne”, sade kungen.
“ฉันคิดว่าฉันจะได้พบกับนักบวชที่นี่” กษัตริย์กล่าว
Den andre blev en smula röd i ansiktet. Han tyckte, att det var förargligt att tala om, att det var han, som var präst där i socknen, när han såg, att kungen tog honom för en bonde.
ชายอีกคนหนึ่งเปลี่ยนสีหน้าเล็กน้อย เขาคิดว่ามันน่าขุ่นเคืองที่จะพูดว่าเขาเป็นนักบวชในหมู่บ้านนี้ เมื่อเขาเห็นว่ากษัตริย์เข้าใจผิดว่าเขาเป็นชาวนา
“Ja, prästen brukar vara härinne vid det här laget”, sade han.
“ใช่แล้ว นักบวชมักจะอยู่ที่นี่ในช่วงเวลานี้” เขากล่าว
Kungen slog sig ner i en stor, högkarmad länstol, som stod i sakristian vid den tiden och står kvar där än i dag och är sig alldeles lik, med undantag av att församlingen har låtit sätta upp en förgylld kunglig krona på ryggstödet.
กษัตริย์นั่งลงในเก้าอี้สูงแขนใหญ่ซึ่งอยู่ในห้องโถงในขณะนั้นและยังคงอยู่ที่นั่นจนถึงปัจจุบันและยังเหมือนเดิม ยกเว้นว่าประชาคมได้ติดมงกุฎทองคำของกษัตริย์ไว้บนพนักพิงเก้าอี้
“Har ni en bra präst i den här socknen?” sporde kungen. Han ville visa sig intresserad av hur bönderna hade det.
“คุณมีนักบวชที่ดีในหมู่บ้านนี้หรือไม่” กษัตริย์ถาม เขาต้องการแสดงความสนใจในสิ่งที่ชาวนามีอยู่
När kungen frågade honom på detta sättet, tyckte prästen, att han omöjligt kunde säga vem han var.
เมื่อกษัตริย์ถามเขาด้วยวิธีนี้ นักบวชคิดว่าเขาไม่สามารถบอกได้ว่าเขาเป็นใคร
“Det är bättre, att kungen får behålla sin tro, att jag bara är en bonde”, tänkte han och svarade, att prästen var bra nog.
“ดีกว่าที่กษัตริย์จะรักษาความเชื่อของเขาไว้ว่าฉันเป็นเพียงชาวนา” เขาคิดและตอบว่านักบวชนั้นดีพอ
Han predikade ett rent och klart Guds ord, och han försökte att leva, som han lärde.
เขาเทศนาพระวจนะของพระเจ้าอย่างชัดแจ้งและเขาพยายามที่จะใช้ชีวิตตามสิ่งที่เขาสอน
Kungen tyckte, att detta var ett gott beröm, men han hade ett skarpt öra, och han märkte en viss tvekan i tonen.
กษัตริย์คิดว่านี่เป็นคำชมที่ดี แต่เขามีหูที่ดีและเขาสังเกตเห็นความลังเลในน้ำเสียง
“Det låter, som skulle han ändå inte vara riktigt nöjd med prästen”, sade han.
“ดูเหมือนว่าเขาจะไม่พอใจกับนักบวชจริงๆ” เขากล่าว
“Han är nog en smula självrådig”, sade den andre.
“เขาอาจจะเป็นคนเอาแต่ใจตัวเองเล็กน้อย” อีกคนกล่าว
Han tänkte, att om det skulle hända sig, att kungen sedan finge veta vem han vore, så skulle han inte tycka, att prästen hade stått och bara öst ut beröm över sig själv, därför ville han också komma fram med en smula klander.
เขาคิดว่าหากกษัตริย์รู้ว่าเขาเป็นใคร เขาจะไม่คิดว่านักบวชได้ยกย่องตัวเองเพียงอย่างเดียว ดังนั้นเขาจึงต้องการแสดงความไม่พอใจเล็กน้อยด้วย
“Det finns nog de, som säga, att prästen vill vara ensam om att råda och regera i den här socknen”, fortfor han.
“อาจมีคนบอกว่านักบวชต้องการอยู่คนเดียวเพื่อให้คำแนะนำและปกครองในหมู่บ้านนี้” เขาพูดต่อไป
“Då har han i alla fall styrt och ställt på bästa sätt”, sade kungen. Han tyckte inte om, att bonden klagade på den, som var satt över honom. “Mig förefaller det, som om här skulle råda god sed och gammaldags enkelhet.”
“ถ้าเป็นเช่นนั้น เขาก็ปกครองและจัดการได้อย่างดีที่สุดแล้ว” กษัตริย์กล่าว เขาไม่ชอบที่ชาวนาคนนี้บ่นเกี่ยวกับผู้ที่มีอำนาจเหนือเขา “ฉันคิดว่าที่นี่ควรมีวิธีการที่ดีและความเรียบง่ายแบบเก่า”
“Folket är nog bra”, sade komministern, “men det lever också långt borta i avskildhet och fattigdom. Människorna här skulle väl inte vara bättre än andra, om denna världens frestelser komme dem närmare.”
“ผู้คนนี่ค่อนข้างดี” นักบวชกล่าว “แต่พวกเขาก็อยู่ในความโดดเดี่ยวและความยากจนเช่นกัน ผู้คนที่นี่ก็ไม่ดีกว่าคนอื่น ๆ หากสิ่งล่อใจของโลกนี้เข้ามาใกล้พวกเขามากขึ้น”
“Nå, det är det då väl ingen fara för att de skola göra”, sade kungen och ryckte på axlarna.
“เอาล่ะ ก็ไม่มีอันตรายที่พวกเขาจะทำอย่างนั้น” กษัตริย์พูดและยกไหล่ขึ้น
Han sade nu intet vidare, utan började trumma på bordet med fingrarna. Han tyckte sig ha växlat tillräckligt många nådiga ord med den där bonden och undrade när de andra skulle bli färdiga med sitt svar.
ตอนนี้เขาไม่พูดอะไรเพิ่มเติม แต่เริ่มเคาะโต๊ะด้วยนิ้วของเขา เขาคิดว่าเขาได้พูดคำชมกับชาวนาคนนี้มากพอแล้วและสงสัยว่าคนอื่น ๆ จะตอบสนองเมื่อไร
“De där bönderna äro inte mycket ivriga att komma sin kung till hjälp”, tänkte han. “Hade jag bara min vagn, skulle jag resa min väg från dem och alla deras rådplägningar.”
“ชาวนาเหล่านั้นไม่กระตือรือร้นที่จะช่วยเหลือกษัตริย์ของพวกเขาเลย” เขาคิด “ถ้าฉันมีรถม้าของฉัน ฉันจะออกไปจากพวกเขาและคำแนะนำทั้งหมดของพวกเขา”
Prästen åter satt bekymrad och stred med sig själv om hur han skulle besluta i en viktig sak, som han måste avgöra. Han började bli glad åt att han inte hade sagt kungen vem han var. Nu tyckte han sig kunna tala med honom om sådant, som han eljest inte hade kunnat framlägga för honom.
นักบวชยังคงนั่งอยู่อย่างวิตกกังวลและต่อสู้กับตัวเองเกี่ยวกับวิธีที่เขาควรตัดสินใจในเรื่องสำคัญที่เขาต้องตัดสินใจ เขาเริ่มดีใจที่เขาไม่ได้บอกกษัตริย์ว่าเขาเป็นใคร ตอนนี้เขาคิดว่าเขาสามารถพูดกับเขาเกี่ยวกับสิ่งที่เขาไม่สามารถนำเสนอให้เขาได้มาก่อน
Om en liten stund bröt prästen tystnaden och frågade kungen om det verkligen förhöll sig så, att fienderna voro över dem och att riket var i fara.
หลังจากนั้นไม่นาน นักบวชก็ทำลายความเงียบและถามกษัตริย์ว่ามันเป็นเรื่องจริงหรือไม่ว่าศัตรูอยู่เหนือพวกเขาและอาณาจักรอยู่ในอันตราย
Kungen ansåg, att den där karlen borde ha förstånd att inte vidare störa honom. Han såg stort på honom och svarade ingenting.
กษัตริย์คิดว่าชายคนนี้ควรมีสติที่จะไม่รบกวนเขาเพิ่มเติม เขามองเขาอย่างสูงและไม่พูดอะไรเลย
“Jag frågar, därför att jag stod härinne och inte kunde höra riktigt”, sade prästen. “Men om det verkligen förhåller sig så, ville jag tala om, att prästen i den här församlingen kanske skulle vara i stånd att skaffa kungen så mycket pengar, som han behövde.”
“ฉันถามเพราะฉันยืนอยู่ที่นี่และไม่ได้ยินอย่างชัดแจ้ง” นักบวชกล่าว “แต่ถ้ามันเป็นเช่นนั้น ฉันอยากจะพูดว่านักบวชในตำบลนี้อาจจะสามารถหาเงินให้กษัตริย์ได้มากเท่าที่เขาต้องการ”
“Jag tyckte, att han helt nyligen sade, att alla här voro fattiga”, sade kungen och tänkte, att karlen inte hade reda på vad han pratade.
“ฉันคิดว่าเขาเพิ่งพูดว่าทุกคนที่นี่ยากจน” กษัตริย์กล่าวและคิดว่าชายคนนี้ไม่รู้ว่าเขากำลังพูดอะไรอยู่
“Ja, det är sant”, genmälde komministern, “och prästen äger inte mer än någon annan. Men om kungen ville vara så nådig och höra på mig en stund, skall jag tala om hur det kommer sig, att prästen har makt att hjälpa honom.”
“ใช่แล้ว” นักบวชตอบ “และนักบวชก็ไม่มีมากกว่าคนอื่น แต่ถ้ากษัตริย์จะกรุณาฟังฉันสักครู่ ฉันจะพูดว่าทำไมนักบวชถึงมีอำนาจที่จะช่วยเขาได้”
“Han kan få tala”, sade kungen. “Han tycks ha lättare att få orden över läpparna än hans vänner och grannar därute, som aldrig bli färdiga med vad de ha att säga mig.”
“เขาสามารถพูดได้” กษัตริย์กล่าว “เขาดูเหมือนจะพูดออกมาได้ง่ายกว่าเพื่อน ๆ และเพื่อนบ้านของเขาที่นั่น ซึ่งไม่เคยพูดจบสิ่งที่พวกเขาต้องการจะพูดกับฉันเลย”
“Det är inte så lätt att svara kungen. Jag är rädd för att det till sist blir prästen, som får åtaga sig att göra det på de andras vägnar.”
ไม่ใช่เรื่องง่ายที่จะตอบกษัตริย์ ผมเกรงว่าสุดท้ายแล้วอาจเป็นนักบวชที่ต้องทำหน้าที่นี้ให้แก่ผู้อื่น
Kungen kastade det ena benet över det andra, drog sig djupt in i länstolen, lade armarna i kors och sänkte huvudet mot bröstet.
กษัตริย์เหวี่ยงขาข้างหนึ่งข้างหนึ่ง ดึงตัวเข้าไปในเก้าอี้ ไขว้แขนและก้มศีรษะลงไปที่หน้าอกของเขา
“Nu kan han börja”, sade han i en ton, som om han redan sove.
“ตอนนี้เขาสามารถเริ่มได้แล้ว” เขากล่าวด้วยน้ำเสียงราวกับว่าเขากำลังหลับอยู่
“Det var en gång fem karlar från den här socknen, som voro ute på älgjakt i skogen”, började prästen.
“มีชายห้าคนจากตำบลนี้ที่ออกไปล่ากวางในป่า” นักบวชเริ่มพูด
“Den ene av dem var prästen, som vi tala om.
“หนึ่งในนั้นคือนักบวชที่เรากำลังพูดถึงกัน”
Två av de andra voro soldater och hette Olov och Erik Svärd, den fjärde av männen var gästgivare här i kyrkbyn, och den femte var en bonde, som hette Israels Per Persson.”
“อีกสองคนเป็นทหารชื่อโอลอฟและเอริก สเวิร์ด ชายคนที่สี่เป็นเจ้าบ้านในหมู่บ้านโบสถ์นี้ และชายคนที่ห้าเป็นชาวนาชื่ออิสราเอล เพอร์ เพอร์สัน”
“Han skall inte göra sig besvär med att nämna så många namn”, mumlade kungen och lät huvudet sjunka över åt ena sidan.
“เขาไม่จำเป็นต้องพูดชื่อมากมายนะ” กษัตริย์บ่นและปล่อยให้ศีรษะของเขาตกลงไปด้านข้างหนึ่ง
“De där karlarna voro goda jägare”, fortfor prästen, “och de brukade eljest ha lycka med sig.
“ชายเหล่านั้นเป็นนักล่าที่ดี” นักบวชพูดต่อไป “และพวกเขามักจะโชคดีเสมอ”
Men den dagen hade de gått långt och länge utan att få något.
แต่วันนั้นพวกเขาเดินไปนานและไกลโดยไม่ได้อะไรเลย
Till sist upphörde de alldeles med jakten och satte sig ner på marken för att språka.
ในที่สุดพวกเขาก็เลิกล่าและนั่งลงบนพื้นเพื่อพูดคุยกัน
De talade om att det inte på hela skogen fanns en plats, som lämpade sig för odling.
พวกเขาพูดกันว่าไม่มีสถานที่ใดในป่าทั้งหมดที่เหมาะสมสำหรับการทำฟาร์มเลย
Det var bara fjäll och moras alltsammans.
มีเพียงภูเขาและทุ่งหญ้าเท่านั้น
‘Vår Herre har inte gjort rätt mot oss, som har gett oss ett så fattigt land att bebo’, sade en av dem.
“พระเจ้าไม่ได้ทำสิ่งที่ถูกต้องกับเราเลย เนื่องจากพระองค์ให้ดินแดนที่ยากจนแบบนี้ให้เราอาศัย” ชายคนหนึ่งกล่าว
‘På andra orter kunna människor skaffa sig rikedom och överflöd, men här kunna vi med all vår strävan knappast träla oss till dagligt bröd’.”
“ในที่อื่น ๆ ผู้คนสามารถรวยและมั่งคั่งได้ แต่ที่นี่เราแทบจะไม่สามารถหาขนมปังประจำวันได้ด้วยซ้ำ แม้เราจะพยายามอย่างเต็มที่ก็ตาม”
Prästen höll upp ett ögonblick, såsom oviss om kungen hörde honom, men denne gjorde en rörelse med lillfingret för att visa, att han var vaken.
นักบวชหยุดชั่วคราว ไม่แน่ใจว่ากษัตริย์ได้ยินเขาหรือไม่ แต่กษัตริย์ก็เคลื่อนนิ้วกลางเพื่อแสดงว่าเขาตื่นแล้ว
“Just då jägarna talade om detta, fick prästen se, att det glittrade i berggrunden på ett ställe, där han hade råkat sparka bort mossan med foten.
“ขณะที่นักล่ากำลังพูดเรื่องนี้ นักบวชเห็นว่ามีแสงระยิบระยับในพื้นดินในที่ที่เขาเกิดขึ้นเตะมอสออกด้วยเท้าของเขา นักบวชเห็นว่ามีแสงระยิบระยับในพื้นดินในที่ที่เขาเกิดขึ้นเตะมอสออกด้วยเท้าของเขา นักบวชเห็นว่ามีแสงระยิบระยับในพื้นดินในที่ที่เขาเกิดขึ้นเตะมอส
‘Det var ett märkvärdigt berg, det här’, tänkte han och sparkade undan en mosstuva till.
นักบวชคิดว่า “นี่เป็นภูเขาที่พิเศษมาก” แล้วก็เตะมอสออกอีกครั้ง
Han tog upp en stenflisa, som följde med mossan, och som glänste på samma sätt som allt det andra.
เขาหยิบก้อนหินเล็ก ๆ ที่มาพร้อมกับมอสและเปล่งประกายเหมือนส่วนอื่น ๆ ทั้งหมด
‘Det är väl aldrig möjligt, att det kan vara bly det här?’ sade han.
“ไม่มีทางที่นี่จะเป็นตะกั่วได้เลย” เขาพูด
Nu rusade de andra upp och makade undan mossan med bösskolvarna.
ตอนนี้คนอื่น ๆ ก็รีบขึ้นมาและเตะมอสออกด้วยปืนลูกซองของพวกเขา
Och när de hade gjort det, sågo de tydligt hur en bred malmåder gick fram i berget.
และเมื่อพวกเขาทำเสร็จแล้ว พวกเขาก็เห็นช่องทางในภูเขาอย่างชัดแจ้ง
‘Vad tror ni, att detta kan vara?’ sade prästen.
“คุณคิดว่านี่คืออะไร” นักบวชถาม
Karlarna slogo loss stenflisor och beto i dem. —
คนงานก็เอาก้อนหินออกและตรวจสอบในนั้น
‘Nog är det väl åtminstone bly eller zink’, sade de. —
“นี่คือตะกั่วหรือสังกะสีอย่างน้อย” พวกเขาพูด
‘Och hela berget är fullt av det’, tillade gästgivaren.”
“และภูเขาทั้งลูกก็เต็มไปด้วยสิ่งนี้” เจ้าบ้านเสริม
När prästen hade hunnit så långt i berättelsen, sågs kungens huvud resas en smula, och ett öga öppnade sig. “Vet han om någon av de där människorna förstod sig på malmer och stenarter?” frågade han. — “Nej, det gjorde de inte”, svarade prästen. Då sjönk kungens huvud, och båda hans ögon slöto sig.
เมื่อนักบวชเล่าเรื่องมาจนถึงตอนนี้ กษัตริย์ก็เงยหน้าขึ้นเล็กน้อยและเปิดตาข้างหนึ่ง “เขารู้หรือไม่ว่ามีคนใดในกลุ่มนั้นเข้าใจเกี่ยวกับแร่ธาตุและหิน” เขาถาม “ไม่ พวกเขาไม่เข้าใจเลย” นักบวชตอบ จากนั้นกษัตริย์ก็ปิดตาและหันศีรษะลง
“Både prästen och de, som voro med honom, blevo mycket glada”, fortfor den talande utan att låta sig störas av kungens likgiltighet.
“ทั้งนักบวชและคนที่อยู่กับเขาก็ดีใจมาก” ผู้พูดกล่าวต่อไปโดยไม่สนใจทัศนคติของกษัตริย์เลย
“De tänkte, att de nu hade funnit det, som skulle göra dem rika och deras efterkommande även.
“พวกเขาคิดว่าตอนนี้พวกเขาได้พบสิ่งที่จะทำให้พวกเขาและลูกหลานของพวกเขารวยได้”
‘Aldrig mer skall jag behöva arbeta!’
“ฉันจะไม่ต้องทำงานอีกต่อไป!”
sade en av dem.
ชายคนหนึ่งกล่าว
‘Jag skall ha råd att göra ingenting hela veckan igenom, och på söndagen skall jag åka till kyrkan i guldkaret!’
“ฉันจะมีเงินทำอะไรก็ได้ตลอดสัปดาห์ และในวันอาทิตย์ฉันจะนั่งรถทองไปโบสถ์!”
“De voro eljest förståndiga karlar, men det stora fyndet hade gått dem åt huvudet, så att de talade som barn. Så mycken besinning hade de ändå, att de på nytt lade mossan till rätta och gömde malmådern. Därpå togo de noggrant märke på platsen, där den befann sig, och gingo hem.
พวกเขาเป็นคนฉลาดอยู่แล้ว แต่การค้นพบครั้งใหญ่นี้ทำให้พวกเขาเสียสติ จนพูดเหมือนเด็ก ๆ พวกเขาก็มีความเข้าใจพอที่จะจัดระเบียบตะไคร่น้ำให้เรียบร้อยอีกครั้งและซ่อนเส้นทางของแร่ธาตุ จากนั้นพวกเขาก็ทำเครื่องหมายสถานที่อย่างรอบคอบแล้วกลับบ้าน
“Innan de skildes, kommo de överens, att prästen skulle resa till Falun och fråga bergshauptmannen vad detta var för malm. Han skulle komma tillbaka, så snart han kunde, och intill dess lovade de varandra med dyr ed, att de inte för någon människa skulle förråda var det var, som malmen fanns.”
“ก่อนที่จะแยกทางกัน พวกเขาตกลงกันว่านักบวชจะเดินทางไปฟาลุนและถามผู้บังคับการเหมืองว่าแร่ธาตุชนิดนี้คืออะไร เขาจะกลับมาโดยเร็วที่สุดเท่าที่จะทำได้ และจนกว่าจะกลับมา พวกเขาสัญญากันด้วยคำสาบานว่าจะไม่เปิดเผยสถานที่ที่พบแร่ธาตุให้ใครเลย”
Kungens huvud lyftes åter en smula, men han avbröt inte berättaren med ett ord. Han tycktes börja tro, att den andre verkligen hade något viktigt, som han ville säga honom, då han inte lät sig störas av hans likgiltighet.
กษัตริย์เงยหน้าขึ้นอีกเล็กน้อย แต่เขาก็ไม่ขัดขวางผู้เล่าเรื่องด้วยคำพูดเดียว เขาดูเหมือนจะเริ่มเชื่อว่าอีกฝ่ายมีเรื่องสำคัญที่อยากจะบอกเขาจริงๆ เพราะเขาไม่ถูกขัดขวางด้วยความไม่แยแสของเขาเลย
“Så for prästen åstad med ett par malmprover i fickan.
“นักบวชจึงเดินทางไปพร้อมตัวอย่างแร่ธาตุสองสามตัวอย่างในกระเป๋าของเขา”
Han var lika glad åt att bli rik som någon av de andra.
เขาก็ดีใจที่จะได้รวยเหมือนคนอื่น ๆ เช่นกัน
Han tänkte på att han skulle bygga om prästgården, som nu inte var bättre än en bondstuga, och så skulle han gifta sig med en prostdotter, som han tyckte om.
เขาคิดว่าเขาจะปรับปรุงบ้านของนักบวชซึ่งตอนนี้ไม่ดีไปกว่าบ้านชาวนา และเขาจะแต่งงานกับลูกสาวของนักบวชคนหนึ่งที่เขาชื่นชอบ
Henne hade han eljest trott att han skulle få vänta på i många år.
เขาเคยคิดว่าจะต้องรอนานหลายปีเลยทีเดียว
Han var fattig och obemärkt, och han visste, att det skulle dröja länge, innan han fick en sådan plats, att han kunde gifta sig.
เขายากจนและไม่มีชื่อเสียง และเขาก็รู้ว่าจะต้องรอนานมากก่อนที่เขาจะได้สถานที่แบบนี้เพื่อแต่งงาน
“Prästen åkte in till Falun på två dagar, och en dag måste han gå där och vänta, därför att bergshauptmannen var bortrest. Äntligen fick han råka honom och visade honom malmbitarna. Bergshauptmannen tog dem i sin hand. Han såg först på dem och sedan på prästen.
“นักบวชเดินทางไปฟาลุนในสองวัน และวันหนึ่งเขาต้องรออยู่ที่นั่นเพราะว่าผู้บังคับการเหมืองไม่อยู่ ในที่สุดเขาก็ได้พบเขาและแสดงตัวอย่างแร่ธาตุให้เขาดู ผู้บังคับการเหมืองเอาตัวอย่างเหล่านั้นไปในมือของเขา เขามองดูก่อนแล้วจึงมองมาที่นักบวช นักบวชก็ทำเครื่องหมายสถานที่อย่างรอบคอบแล้วกลับบ้าน
“Prästen berättade, att han hade funnit dem i ett berg hemma i socknen, och undrade om det inte kunde vara bly.
นักบวชบอกว่าเขาพบแร่ธาตุเหล่านี้ในภูเขาที่บ้านเขาในเขตเทศบาล และสงสัยว่าอาจเป็นตะกั่วก็เป็นได้”
‘Nej, bly är det inte’, sade bergshauptmannen.
‘ไม่ นี่ไม่ใช่ตะกั่ว’ ผู้บังคับการเหมืองกล่าว
‘Kanske att det är zink då?’ frågade prästen.
‘บางทีอาจเป็นสังกะสีล่ะมั้ง’ นักบวชถาม
‘Zink är det inte heller’, sade bergshauptmannen.
‘ไม่ นี่ไม่ใช่สังกะสีเช่นกัน’ ผู้บังคับการเหมืองกล่าว
“Prästen tyckte, att allt hopp sjönk inom honom. Så bedrövad hade han inte känt sig på mången god dag.
นักบวชรู้สึกว่าความหวังทั้งหมดของเขาลดลง เขาไม่เคยรู้สึกแย่ขนาดนี้มาหลายวันแล้ว
‘Har ni många sådana här stenar i er socken?’ frågade bergshauptmannen.
‘มีหินแบบนี้มากมายในเขตเทศบาลของคุณเหรอ’ ผู้บังคับการเหมืองถาม
‘Vi ha ett helt berg’, sade prästen.
‘เรามีภูเขาทั้งลูก’ นักบวชกล่าว
“Då gick bergshauptmannen närmare, slog honom på axeln och sade:
จากนั้นผู้บังคับการเหมืองก็เดินเข้ามาใกล้ เอามือวางบนไหล่ของเขาและพูดว่า:
‘Låt då se, att ni gör ett sådant bruk av det, att det länder både er själva och riket till gagn, för detta är silver!’
‘ดูสิว่าคุณจะใช้ประโยชน์จากสิ่งนี้ให้เกิดประโยชน์ต่อตัวคุณเองและต่ออาณาจักร เพราะนี่คือเงิน!’
‘Jaså’, sade prästen och stod och famlade framför sig. ‘Jaså, det är silver.’
‘จริงเหรอ’ นักบวชพูด และยืนอยู่ตรงนั้นโดยสับสน ‘จริงเหรอ นี่คือเงิน’
“Bergshauptmannen började tala om för honom hur han skulle bära sig åt för att skaffa sig laglig rätt till gruvan och gav honom många goda råd, men prästen stod huvudyr och hörde inte på vad han sade.
ผู้บังคับการเหมืองเริ่มบอกเขาว่าจะทำอย่างไรเพื่อให้ได้สิทธิ์ในการขุดอย่างถูกกฎหมาย และให้คำแนะนำที่ดีแก่เขาหลายข้อ แต่นักบวชก็ยังคงสับสนและไม่ฟังสิ่งที่เขาพูดเลย
Han tänkte bara på hur underbart det var, att det hemma i hans fattiga socken låg ett helt berg av silvermalm och väntade på honom.”
เขาแค่คิดว่ามันวิเศษแค่ไหนที่ในเขตเทศบาลที่ยากจนของเขามีภูเขาเงินทั้งลูกรอเขาอยู่
Kungen lyfte huvudet så tvärt, att prästen avbröt berättelsen.
กษัตริย์เงยหน้าขึ้นอย่างรวดเร็วจนนักบวชต้องหยุดเรื่องราวไว้
“Det gick väl så”, sade kungen, “att när han kom hem och började arbeta i gruvan, så fick han se, att bergshauptmannen bara hade drivit gäck med honom.”
‘ถูกต้องใช่ไหม’ กษัตริย์กล่าว ‘เมื่อเขากลับมาบ้านและเริ่มทำงานในเหมือง เขาก็พบว่าผู้บังคับการเหมืองแค่ล้อเล่นกับเขาเท่านั้น’
“Ånej, inte hade bergshauptmannen narrat honom”, sade komministern.
‘ไม่นะ ผู้บังคับการเหมืองไม่ได้ล้อเล่นเขาเลย’ นักบวชกล่าว
“Han kan fortsätta”, sade kungen och satte sig åter till rätta för att lyssna.
‘เขาสามารถบอกต่อไปได้’ กษัตริย์กล่าว และนั่งตัวตรงอีกครั้งเพื่อฟังต่อไป
“När prästen äntligen var hemma och körde fram genom hemsocknen”, fortfor prästen, “ansåg han, att han först av allt borde underrätta sina kamrater om värdet av deras fynd.
‘เมื่อนักบวชกลับมาถึงบ้านและขับรถผ่านเขตเทศบาลของเขาในที่สุด’ นักบวชกล่าวต่อไป ‘เขาคิดว่าเขาควรจะบอกเพื่อน ๆ เขาก่อนเกี่ยวกับคุณค่าของสิ่งที่พวกเขาพบ’
Och som han åkte förbi gästgivar Sten Stenssons gård, ämnade han köra in hos honom och tala om, att det de hade funnit var silver.
และเมื่อเขาขับผ่านฟาร์มของ Sten Stensson เขาตั้งใจจะเข้าไปบอกเขาว่าสิ่งที่พวกเขาพบนั้นคือเงิน
Men när han stannade utanför porten, såg han, att det hängde lakan för fönsterna, och att en bred väg av hackat granris ledde upp till trappan.
แต่เมื่อเขาหยุดอยู่นอกประตู เขาเห็นว่ามีผ้าปูหน้าต่างแขวนอยู่ และเส้นทางกว้างที่ทำจากเถ้าเหล็กนำไปสู่บันได
‘Vem är det, som är död här i gården?’ frågade prästen en pojke, som stod och hängde mot gärdesgården.
‘มีใครตายในลานนี้เมื่อวานเหรอ?’ นักบวชถามเด็กชายคนหนึ่งที่ยืนอยู่ที่รั้ว
‘Det är gästgivarn själv’, svarade pojken.
‘มันคือเจ้าของโรงแรมเองนั่นเอง’ เด็กชายตอบ
Och så lät han prästen veta, att gästgivarn hade druckit sig full varenda dag sedan en vecka tillbaka.
และเขาก็บอกนักบวชว่าเจ้าของโรงแรมดื่มมาหลายวันติดต่อกันตั้งแต่สัปดาห์ที่แล้ว
‘Å så mycket brännvin, så mycket brännvin, som här har gått åt!’ sade gossen. —
‘มีเหล้าแข็งมาก มากเลยที่นี่!’ เด็กชายกล่าว
‘Hur kan detta komma sig?’ frågade prästen.
‘นี่เป็นไปได้ยังไง?’ นักบวชถาม
‘Gästgivarn brukade ju aldrig dricka sig full.’ —
‘เจ้าของโรงแรมไม่เคยดื่มมากเลย’ —
‘Jo’, sade gossen, ‘han drack, därför att han påstod, att han hade funnit en gruva.
‘เอาล่ะ’ เด็กชายกล่าว ‘เขาดื่มเพราะเขาบอกว่าเขาพบเหมือง’
Han var så rik, sade han.
เขาบอกว่าเขารวยมาก
Han skulle aldrig behöva göra annat än supa.
และเขาไม่ต้องทำอะไรนอกเหนือจากดื่มเหล้าเลย
Och i går kväll åkte han bort, full som han var, och så välte åkdonet, och han slog ihjäl sig.’
และเมื่อคืนเขาก็ออกไปดื่มเหล้าจนเมา แล้วรถก็พลิกคว่ำและเขาก็เสียชีวิตไป
“När prästen hade fått höra detta, for han vidare hemöver. Han var bedrövad över det han hade fått veta. Han hade ju kommit så glad och fröjdat sig åt att få tala om den stora nyheten.
เมื่อนักบวชได้ยินเรื่องนี้ เขาก็เดินต่อไปที่บ้านของเขา เขาเสียใจกับสิ่งที่เขาได้ยิน เขามาที่นี่ด้วยความยินดีและตื่นเต้นที่จะได้พูดคุยเรื่องข่าวดีนี้
“När prästen hade kört ett par steg, såg han Israels Per Persson komma gående.
เมื่อนักบวชเดินไปสองสามก้าว เขาก็เห็นอิสราเอล เพอร์ ปีสันกำลังเดินมา
Han såg ut alldeles som vanligt, och prästen tänkte, att det var väl, att lyckan inte hade stigit också honom åt huvudet.
เขาดูเหมือนปกติ และนักบวชคิดว่า เป็นเรื่องดีที่ความสุขไม่ได้ขึ้นมาในหัวเขาเช่นกัน
Honom skulle han genast glädja med att han nu var en rik man.
เขาจะบอกเขาทันทีว่าตอนนี้เขาเป็นคนรวยแล้ว
‘Goddag!’
‘สวัสดี!’
sade Per Persson.
เพอร์ ปีสันกล่าว
‘Kommer du ifrån Falun nu?’ —
‘คุณมาจากฟาลุนตอนนี้เหรอ?’ —
‘Ja, det gör jag’, sade prästen, ‘och nu skall jag säga dig, att det har gått bättre där, än vi tänkte oss.
‘ใช่แล้ว’ นักบวชกล่าว ‘และตอนนี้ฉันจะบอกคุณว่า เรื่องนี้เป็นไปได้ดีกว่าที่เราคิดไว้เลย’
Bergshauptmannen sade, att det var silvermalm, som vi hade funnit.’
ผู้บังคับกองกำลังกล่าวว่า นั่นคือแร่เงินที่เราพบ
I samma ögonblick såg Per Persson ut, som om jorden hade öppnat sig under honom. —
ในทันที เพอร์ ปีสันก็ดูเหมือนว่าโลกได้เปิดตัวใต้เขาเลย —
‘Vad säger du, vad säger du?
‘คุณพูดอะไรนะ คุณพูดอะไรนะ?’
Är det silver?’ —
‘นี่คือเงินเหรอ?’ —
‘Ja’, svarade prästen, ‘vi ska bli rika karlar, vi alla nu, och kunna leva som herrskap.’ —
‘ใช่แล้ว’ นักบวชตอบ ‘ตอนนี้พวกเราทุกคนจะได้รวยและมีชีวิตเหมือนขุนนาได้แล้ว’ —
‘Nej, är det silver!’
‘ไม่นะ นี่คือเงินเหรอ!’
sade Per Persson än en gång och såg alltmer sorgsen ut. —
เพอร์ ปีสันพูดอีกครั้ง และดูเศร้ามากขึ้นเรื่อย ๆ —
‘Ja, visst är det silver’, svarade prästen, ‘du skall inte tro, att jag vill bedraga dig.
‘ใช่แล้ว นี่คือเงินเหรอ’ นักบวชตอบ ‘คุณไม่ต้องกังวลว่าฉันจะหลอกคุณหรอก’
Du skall inte vara rädd för att bli glad.’ —
‘คุณไม่ต้องกลัวที่จะมีความสุขเลย’ —
‘Glad!’
‘มีความสุข!’
sade Per Persson.
เพอร์ ปีสันพูด
‘Skulle jag bli glad?
‘ฉันจะมีความสุขเหรอ?’
Jag trodde, att det bara var kråkguld, som vi hade funnit, så att jag tyckte, att det var bättre att taga det säkra för det osäkra.
‘ฉันคิดว่านี่เป็นแค่ทองคำปลอมที่เราเจอ ดังนั้นฉันคิดว่าการเลือกทางปลอดภัยดีกว่า’
Jag har sålt bort min andel i gruvan till Olov Svärd för hundra daler.’
‘ฉันขายส่วนของฉันในเหมืองให้โอลอฟ สเวิร์ดในราคา 100 ดาลเลอร์’
“Han var förtvivlad, och när prästen for ifrån honom, stod han och grät på landsvägen.
เขาเสียใจมาก และเมื่อนักบวชเดินจากเขาไป เขาก็ยืนร้องไห้อยู่บนถนนสาธารณะ
“När prästen kom hem till sin gård, sände han en dräng bort till Olov Svärd och hans bror för att tala om för dem, att det var silver, som de hade funnit. Han tyckte, att han nu hade fått nog av att själv föra kring den goda nyheten.
เมื่อนักบวชกลับมาที่ฟาร์มของเขา เขาก็ส่งคนไปบอกโอลอฟ สเวิร์ดและน้องชายของเขาว่านี่คือเงิน เขาคิดว่าตอนนี้เขาได้รับข่าวดีพอแล้ว
“Men då prästen satt ensam på kvällen, tog åter glädjen ut sin rätt.
แต่เมื่อนักบวชนั่งอยู่คนเดียวในตอนเย็น ความสุขก็กลับมาอีกครั้ง
Han gick ut i mörkret och ställde sig på en kulle, där han tänkte bygga den nya prästgården.
เขาเดินออกไปในความมืดและยืนอยู่บนเนินเขาที่เขาตั้งใจจะสร้างบ้านพักใหม่ของนักบวช
Den skulle bli ståtlig, förstås, lika präktig som ett biskopsboställe.
มันจะต้องสวยงาม แน่นอน และดีพอ ๆ กับที่พักของบิชอป
Han stod länge ute den natten, och han nöjde sig inte med att bygga om prästgården.
เขายืนอยู่นอกบ้านนานในคืนนั้น และเขาไม่พอใจกับการสร้างบ้านพักของนักบวชเพียงอย่างเดียว
Det föll honom in, att då det fanns så mycken rikedom i socknen, skulle mycket folk strömma dit, och till sist skulle kanske en hel stad bli uppbyggd omkring gruvan.
เขาคิดว่าเนื่องจากมีความร่ำรวยมากในเขตนี้ ผู้คนจำนวนมากจึงจะหลั่งไหลเข้ามา และในที่สุดก็อาจมีเมืองทั้งเมืองถูกสร้างขึ้นรอบ ๆ เหมือง
Och så skulle han nödgas att bygga en ny kyrka i stället för den gamla.
และเขาจึงต้องสร้างโบสถ์ใหม่แทนโบสถ์เก่า
Det skulle väl en stor del av hans rikedom gå åt till.
ซึ่งเขาคิดว่าจะต้องใช้เงินจำนวนมากเช่นกัน
Men han var inte nöjd med detta heller, utan han tänkte sig, att när hans kyrka vore färdig, skulle kungen och många biskopar komma för att inviga den, och då skulle kungen bli glad åt kyrkan, men han skulle anmärka på det, att det inte fanns något ställe för honom, kungen, att ta in på.
แต่เขาก็ไม่พอใจกับสิ่งนี้เช่นกัน เขาคิดว่าเมื่อโบสถ์ของเขาเสร็จแล้ว กษัตริย์และบิชอปหลายคนจะมาเปิดโบสถ์ และกษัตริย์จะดีใจกับโบสถ์ แต่เขาจะต้องสังเกตเห็นว่าไม่มีที่พักสำหรับเขาเองเลย
Och då skulle han få lov att bygga kungen ett slott i den nya staden.”
และเขาจึงได้รับอนุญาตให้สร้างปราสาทให้กษัตริย์ในเมืองใหม่นี้
En av kungens kavaljerer öppnade nu dörren till sakristian och anmälde, att den stora kungavagnen var lagad.
ขณะนี้อัศวินคนหนึ่งของกษัตริย์ได้เปิดประตูห้องสำหรับพิธีศักดิ์สิทธิ์และประกาศว่ารถม้าของกษัตริย์ได้รับการซ่อมแซมแล้ว
Kungen var i första ögonblicket färdig att genast avlägsna sig, men han besinnade sig. “Han skall få tala om sin historia till slut”, sade han till prästen. “Men han kan gå raskare framåt. Vi veta nu hur mannen drömde och tänkte. Vi vilja veta hur han handlade.”
ในตอนแรกกษัตริย์พร้อมที่จะจากไปทันที แต่เขาก็เปลี่ยนใจ "เขาจะต้องบอกเล่าเรื่องราวของเขาให้เสร็จก่อน" เขากล่าวกับนักบวช "แต่เขาสามารถเร่งไปได้ ตอนนี้เราได้รู้แล้วว่าชายคนนี้ฝันและคิดอย่างไร เราต้องการรู้ว่าเขาทำอย่างไร"
“Men när prästen ännu satt mitt uppe i dessa drömmar”, fortfor prästen, “kom bud till honom, att Israels Per Persson hade avhänt sig livet.
"แต่ขณะที่นักบวชยังคงฝันอยู่ในฝันเหล่านี้" นักบวชกล่าวต่อไป "ก็มีข่าวมาบอกเขาว่าอิสราเอล เพอร์ เพอร์สันได้ปลิดชีพตัวเองแล้ว"
Han hade inte kunnat bära det, att han hade sålt bort sin del av gruvan.
เขาไม่สามารถทนได้ว่าเขาได้ขายส่วนของเขาในเหมืองให้กับผู้อื่น
Han hade väl tyckt, att han inte kunde uthärda att var dag gå och se en annan fröjda sig åt en rikedom, som kunde ha varit hans.”
เขาอาจคิดว่าเขาไม่สามารถทนได้ที่จะต้องเห็นผู้อื่นมีความสุขกับความรวยที่อาจเป็นของเขาได้ทุกวัน
Kungen satte sig en smula till rätta i stolen. Han höll båda ögonen öppna. “Minsann”, sade han, “om jag hade varit den där prästen, tror jag, att jag hade fått nog av gruvan.”
กษัตริย์นั่งตัวตรงขึ้นเล็กน้อยบนเก้าอี้ เขาเปิดตาทั้งสองข้าง "แน่นอน" เขากล่าว "ถ้าฉันเป็นนักบวชคนนั้น ฉันคิดว่าฉันคงเบื่อเหมือนกันกับเหมืองนี้"
“Kungen är en rik man, han”, sade prästen.
"กษัตริย์เป็นคนรวย เขา" นักบวชกล่าว
“Han har mycket nog i alla fall.
"เขามีเงินมากพออย่างแน่นอน"
Det är inte på samma sätt med en fattig präst, som ingenting äger.
แต่นักบวชที่ยากจนซึ่งไม่มีอะไรเลยนั้นไม่เหมือนกันเลย
Den stackaren tänkte i stället, när han såg, att Guds välsignelse inte var med hans företag: ‘Jag skall inte mera drömma om att göra mig själv ära och nytta med dessa rikedomar.
เขาคิดว่าเมื่อเขาเห็นว่าพระเจ้าไม่อวยพรกับธุรกิจของเขาว่า "ฉันจะไม่ฝันที่จะทำให้ตัวเองมีเกียรติและผลประโยชน์จากความรวยนี้อีกต่อไป"
Men jag kan ju inte låta silvret bli liggande i jorden.
แต่ฉันก็ไม่สามารถปล่อยให้เงินเงินนี้อยู่ในพื้นดินได้เช่นกัน
Jag måste ta fram det till nytta för de fattiga och nödställda.
ฉันต้องนำมันออกมาเพื่อประโยชน์ของคนยากจนและผู้ที่ต้องการความช่วยเหลือ
Jag skall bearbeta gruvan för att hjälpa hela socknen på fötter.’
ฉันจะขุดเหมืองนี้เพื่อช่วยเหลือทั้งหมู่บ้านนี้
“Därför gick prästen en dag över till Olov Svärd för att tala med honom och hans bror om vad de nu närmast borde företa sig med silverberget.
"ดังนั้นนักบวชจึงไปหา Olov Svärd ในวันหนึ่งเพื่อพูดคุยกับเขาและน้องชายของเขาเกี่ยวกับสิ่งที่พวกเขาควรจะทำกับเงินเหล่านี้ต่อไป"
När han kom i närheten av soldatbostaden, mötte han en kärra, som var omgiven av beväpnade bönder.
เมื่อเขาเข้าใกล้บ้านทหาร เขาเห็นเกวียนที่ล้อมรอบด้วยชาวนาที่ติดอาวุธ
Och i kärran satt en karl, som hade händerna bakbundna och rep omkring fotlederna.
และในเกวียนนั้นมีชายคนหนึ่งซึ่งมือของเขาถูกมัดไว้และมีเชือกรอบข้อเท้าของเขา
“Då prästen gick förbi, höll kärran stilla, och han fick tid att betrakta fången. Hans huvud var ombundet, så att det var inte lätt att se vem det var, men prästen tyckte ändå, att han kände igen Olov Svärd.
เมื่อนักบวชเดินผ่านไป เกวียนนั้นก็หยุดลง และเขาก็มีเวลาดูนักโทษคนนั้น หัวของเขาถูกผูกไว้ ดังนั้นจึงไม่ง่ายที่จะรู้ว่าเขาเป็นใคร แต่นักบวชก็คิดว่าเขาจำ Olov Svärd ได้
“Han hörde fången bedja dem, som bevakade honom, att han skulle få tala ett par ord med prästen.
เขาได้ยินนักโทษขอให้ผู้คุมของเขาปล่อยให้เขาพูดกับนักบวชสองสามคำ
“Han gick då närmare, och fången vände sig emot honom. ‘Nu är du snart den ende, som vet var det där silverberget finns’, sade Olov.
เขาจึงเดินเข้าไปใกล้ขึ้น และนักโทษก็หันมามองเขา 'ตอนนี้คุณคือคนเดียวที่รู้ว่าเงินเหล่านั้นอยู่ที่ไหน' โอลอฟกล่าว
‘Vad är det du säger, Olov?’ frågade prästen.
'คุณกำลังพูดอะไรนะ โอลอฟ' นักบวชถาม
‘Jo, ser du, präst, sedan vi hade fått höra, att det var ett silverberg, som vi hade funnit, kunde inte jag och min bror vara så goda vänner som förut, utan vi kommo jämt i gräl.
'เอาล่ะ คุณเห็นไหม นักบวช ตั้งแต่ที่เราได้รับฟังว่ามีเงินเหล่านั้น ฉันกับน้องชายของฉันก็ไม่สามารถเป็นเพื่อนกันได้เหมือนเดิม แต่เราก็มักจะโต้เถียงกันเสมอ
Och i går kväll råkade vi i tvist om vem av oss fem det var, som först hade funnit gruvan, och det kom till strid mellan oss.
และเมื่อคืนเราก็โต้เถียงกันว่าใครในห้าพวกเราเป็นคนเป็นคนแรกที่พบเหมืองนั้น และเราก็ต่อสู้กันเสีย'
Och nu har jag slagit ihjäl min bror, och han har även gett mig en duktig minnesbeta här över pannan.
และตอนนี้ฉันก็ฆ่าน้องชายของฉัน และเขาก็ทำให้ฉันมีแผลเป็นที่หน้าผากนี้เลย
Jag skall hänga nu, och sedan är du den ende, som vet något om gruvan.
ฉันจะถูกแขวนตอนนี้ และคุณคือคนเดียวที่รู้อะไรเกี่ยวกับเหมืองนั้นเลย
Därför vill jag be dig om en sak.’
ดังนั้นฉันจึงอยากขอคุณหนึ่งอย่าง'
‘Tala ut, du!’ sade prästen. ‘Jag skall göra vad jag kan för dig.’
'พูดออกมาเลย!' นักบวชกล่าว 'ฉันจะทำทุกอย่างที่ฉันสามารถทำได้เพื่อคุณ'
‘Du vet, att jag lämnar många små barn efter mig’, började soldaten, men prästen avbröt honom.
'คุณรู้ไหมว่าฉันทิ้งเด็กเล็ก ๆ มากมายไว้ข้างหลัง' ทหารเริ่มพูด แต่นักบวชก็ขัดขวางเขาไว้
‘Vad detta beträffar, kan du vara lugn. Det, som kommer på din lott i gruvan, skola de få, alldeles som om du själv hade levat.’
'เรื่องนั้น คุณไม่ต้องกังวลเลย สิ่งที่จะเกิดขึ้นกับคุณในเหมืองนั้น พวกเขาจะได้รับเช่นเดียวกับที่คุณยังมีชีวิตอยู่'
‘Nej’, sade Olov Svärd, ‘det var en annan sak jag ville be dig om. Låt ingen av dem få någon del av det, som kommer ur den där gruvan!’
'ไม่' โอลอฟ สเวิร์ดกล่าว 'มีอีกอย่างที่ฉันอยากขอคุณ อย่าปล่อยให้พวกเขาได้รับส่วนใดส่วนหนึ่งของสิ่งที่ออกมาจากเหมืองนั้น!'
“Prästen ryckte ett steg tillbaka, han blev stående tyst och kunde intet svara.
นักบวชถอยหลังหนึ่งก้าว เขายืนนิ่งและไม่สามารถตอบอะไรได้เลย
‘Om du inte lovar mig detta, kan jag inte dö lugn’, sade den fångne.
'ถ้าคุณไม่สัญญากับฉันแบบนี้ ฉันก็ไม่สามารถตายได้อย่างสงบ' นักโทษกล่าว
‘Ja’, sade prästen långsamt och mödosamt, ‘jag skall lova dig vad du begär av mig.’
'ใช่แล้ว' นักบวชพูดช้า ๆ และยากลำบาก 'ฉันจะสัญญากับคุณในสิ่งที่คุณขอจากฉัน'
“Därpå fördes mördaren bort, och prästen stod på vägen och tänkte på hur han skulle kunna hålla det löfte han hade givit honom.
หลังจากนั้น นักฆ่าก็ถูกนำออกไป และนักบวชก็ยืนอยู่บนถนนและคิดว่าจะทำตามสัญญาที่เขาให้ไว้กับเขาได้อย่างไร
Under hela vägen hem tänkte han på rikedomen, som han hade varit så glad åt.
ตลอดทางกลับบ้าน เขาคิดถึงความรวยที่เขาเคยมีความสุขมากกับมัน
Men om det nu var så, att folket i denna församlingen inte tålde vid rikedom?
แต่ถ้าผู้คนในตำบลนี้ไม่ยอมรับความรวยล่ะ?
Nu voro redan fyra fördärvade, som förut hade varit stolta och präktiga män.
ตอนนี้มีคนสี่คนที่ถูกทำลายแล้ว ซึ่งก่อนหน้านี้เป็นคนที่ภูมิใจและมีคุณธรรมมาก
Han tyckte sig se hela församlingen framför sig, och han föreställde sig hur den där silvergruvan skulle fördärva den ene efter den andre.
เขาคิดว่าเขาเห็นตำบลทั้งหมดอยู่ต่อหน้าเขา และเขาจินตนาการว่าเหมืองเงินแห่งนั้นจะทำลายคนหนึ่งแล้วอีกคนหนึ่งได้อย่างไร
Anstod det honom, som var satt att vårda dessa fattiga människors själar, att släppa ut över dem det, som skulle bli deras undergång?”
มันเหมาะสมหรือไม่ที่เขาซึ่งต้องดูแลวิญญาณของคนยากจนเหล่านี้จะปล่อยให้สิ่งที่จะทำลายพวกเขาออกมา?
Kungen satt på en gång upprätt i stolen och stirrade på den, som talade. “Jag må säga!” sade han. “Han kommer mig att förstå, att en präst i den här avlägsna bygden måste vara en hel karl.”
กษัตริย์นั่งตรงในเก้าอี้และจ้องมองไปที่คนที่กำลังพูดอยู่ 'ฉันต้องบอกว่า!' เขากล่าว 'เขาทำให้ฉันเข้าใจว่านักบวชในหมู่บ้านที่ห่างไกลแห่งนี้ต้องเป็นคนที่แข็งแกร่งจริงๆ'
“Inte heller var det nog med detta, som redan hade hänt”, fortfor prästen, “utan så snart som nyheten om gruvan spridde sig bland sockenborna, upphörde de att arbeta och gingo lättjefulla omkring och väntade på den tiden, då den stora rikedomen skulle strömma ut över dem.
'และนั่นก็ยังไม่เพียงพอกับสิ่งที่เกิดขึ้นแล้ว' นักบวชพูดต่อ 'แต่ทันทีที่ข่าวเกี่ยวกับเหมืองแพร่กระจายไปในหมู่ชาวบ้าน พวกเขาก็หยุดทำงานและเดินไปอย่างขี้เกียจ รอคอยเวลาที่ความรวยอันยิ่งใหญ่จะไหลเข้ามาหาพวกเขา'
Allt löst folk, som fanns i trakten, strömmade till, och dryckenskap och slagsmål blev nu det, som prästen ständigt hörde talas om.
คนที่ไม่มีงานทำทุกคนในบริเวณนี้ก็หลั่งไหลเข้ามา และตอนนี้นักบวชก็ได้ยินเรื่องการดื่มและการต่อสู้อยู่ตลอดเวลา
“En mängd folk gjorde intet annat än drev omkring i skogen och sökte efter gruvan, och prästen märkte, att så snart han gick från hemmet, smögo sig människor efter honom för att ta reda på om han begav sig till silverberget och stjäla hemligheten från honom.
'ผู้คนจำนวนมากไม่ทำอะไรเลยนอกเหนือจากการเดินไปในป่าเพื่อค้นหาเหมือง และนักบวชสังเกตเห็นว่าทันทีที่เขาออกจากบ้าน ผู้คนก็แอบติดตามเขาเพื่อดูว่าเขาจะเข้าไปในเหมืองเงินและขโมยความลับจากเขาหรือไม่'
“Då sakerna stodo så, kallade prästen samman bönderna till stämma.
'เนื่องจากสถานการณ์เป็นเช่นนี้ นักบวชจึงเรียกชาวนามารวมตัวเข้ามาเพื่อประชุม'
“För det första påminde han dem om alla de olyckor, som upptäckten av silverberget hade dragit över dem, och han frågade dem om de ville låta sig fördärvas, eller om de ville rädda sig själva.
'ก่อนอื่นเขาเตือนพวกเขาถึงความทุกข์ทรมานทั้งหมดที่การค้นพบเหมืองเงินนำมาให้พวกเขา และเขาถามพวกเขาว่าพวกเขาต้องการที่จะถูกทำลายหรือพวกเขาต้องการช่วยตัวเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเองเ
Därpå sade han dem, att de inte skulle vänta av honom, som var deras präst, att han skulle bidraga till deras undergång.
国王笔直地坐在椅子上,盯着说话的人看。“我得说!”他说,“他让我明白,一个偏远地区的牧师必须是个能干的人。” “但这还不够,”牧师继续说道,“因为消息一传开,村民们就停止了工作,开始无所事事地等待,等着巨大的财富从天而降。” “所有附近的闲人也都涌了过来,牧师发现,每当他出门,人们就会悄悄跟着他,想看看他是否会去银矿,偷走秘密。” “鉴于这种情况,牧师召集了村民开会。” “首先,他提醒他们银矿给他们带来的种种不幸,并问他们是想自取灭亡,还是想自救。”
Nu hade han beslutit att för ingen människa förråda var silverberget fanns, och aldrig ville han själv hämta rikedom ur det.
然后他告诉他们,他不会为他们指明银矿的位置,也永远不会从中获取财富。
Och så frågade han bönderna hur de framgent ville ha det.
牧师最后问村民们,他们到底想怎样。
Om de ville fortsätta att söka efter gruvan och vänta på rikedom, då ville han dra så långt bort, att aldrig en hörsägen om deras elände kunde nå honom.
如果他们想继续寻找银矿,等待财富降临,那他就远远离开,再也听不到他们的悲惨消息了。
Men om de ville överge att tänka på silvergruvan och bli som förr, då ville han stanna ibland dem.
但如果他们想放弃寻找银矿,恢复正常生活,那他就会留在他们中间。
‘Men hur ni än väljer’, sade prästen, ‘så kom detta ihåg, att av mig får ingen någonsin veta något om silverberget!’”
“但无论你们怎么选择,”牧师说,“记住一点,从我这里,你们永远不会知道银矿的秘密!”
“Nå”, sade kungen, “hur valde bönderna?”
“那么,”国王说,“村民们怎么选择的呢?”
“De gjorde, som prästen ville”, sade prästen.
“他们照牧师说的做了,”牧师回答。
“De förstodo, att han menade väl med dem, när han ville förbli fattig för deras skull.
“他们明白,牧师宁愿为他们保持贫穷,也比他们更有诚意。”
Och de gåvo sin präst i uppdrag att gå till skogen och dölja malmådern väl med ris och sten, så att ingen skulle kunna finna den, inte de och inte deras efterkommande.”
于是村民们委托牧师到树林里,用稻草和石头把银矿的入口掩盖起来,让后人永远也找不到它。
“Och sedan har prästen levat här lika fattig som de andra.”
“从那以后,牧师就和其他人一样,一直过着贫穷的生活。”
“Ja”, svarade prästen, “han har levat här lika fattig som de andra.”
“是的,”牧师回答,“他一直和其他人一样过着贫穷的生活。”
“Han har väl ändå gift sig och byggt sig en ny prästgård?” sade kungen.
“那他总该结婚,建造新牧师住宅了吧?”国王问道。
“Nej, han har inte haft råd att gifta sig, och han bor i den gamla kojan.”
“不,他连结婚的钱都没有,还住在那间旧茅屋里。”
“Det är en vacker historia, som han har berättat mig”, sade kungen och böjde på huvudet.
“他给我讲的这个故事真美啊,” 国王说着点了点头。
Prästen stod tyst framför kungen. Om några ögonblick återtog denne: “Var det på silverberget han tänkte, när han sade, att prästen här skulle kunna skaffa mig så mycket pengar, som jag behöver?”
牧师静静地站在国王面前。过了一会儿,国王又问:“他说牧师能帮我赚很多钱,是不是指银山啊?”
“Ja”, sade den andre.
“是的,” 牧师回答。
“Men jag kan inte lägga tumskruvar på honom”, sade kungen, “och hur vill han annars, att jag skall få en sådan man att visa mig berget? Han har ju försakat både kärestan och all livets välmåga.”
“但我不能强迫他啊,” 国王说,“不然他怎么能带我找到银山呢?毕竟他连爱人也抛弃了,更别提其他世俗的享受了。”
“Det är en annan sak”, sade prästen. “Men om det är fäderneslandet, som behöver skatten, så ger han nog med sig.”
“那是另一回事了,” 牧师说,“但如果是为祖国寻找宝藏,他应该会同意的。”
“Svarar han mig för det?” frågade kungen.
“那他会答应吗?”国王问道。
“Ja, det svarar jag för”, sade prästen.
“是的,我可以保证他会答应的,” 牧师回答。
“Bryr han sig då inte om hur det går med hans sockenbor?”
“那他就不在乎教区居民的死活了吗?”
“Det får stå i Guds hand.”
“这就交给上帝来决定了。”
Kungen steg upp ur stolen och gick fram till fönstret.
国王从椅子上站起来,走向窗户。
Han stod en stund och såg på folkhopen därutanför.
他站在那里,注视着外面的群众许久。
Ju längre han såg, desto klarare började hans stora ögon glänsa, och gestalten tycktes växa.
越看下去,他那双大眼睛就越亮,眼前的人影也越发清晰了。
“Han kan hälsa prästen i den här församlingen”, sade kungen, “att det ges ingen skönare syn för Sveriges konung än att se ett folk sådant som detta.”
“他可以告诉这个教区的牧师,” 国王说,“对瑞典国王来说,没有比看到这样的人民更美好的景象了。”
Därpå vände sig kungen från fönstret och såg på prästen. Han började småle. “Är det så, att prästen i den här församlingen är så fattig, att han tar av sig de svarta kläderna, så snart som gudstjänsten är slut, och klär sig som en bonde?” frågade kungen.
国王转过身来,看着牧师。他开始笑了。 “是这样吗?这个教区的牧师穷到连礼拜一结束就脱下黑袍,穿得像个农民吗?” 国王问道。
“Ja, så fattig är han”, sade komministern, och rodnaden sköt upp i det grova ansiktet.
“是的,他确实很穷,” 教区长回答,脸红得更厉害了。
Kungen gick åter fram till fönstret.
国王又走回窗边。
Det syntes på honom, att han var i sitt bästa lynne.
看得出来,他现在心情特别好。
Allt ädelt och storslaget, som bodde inom honom, hade blivit väckt till liv.
所有高贵而宏伟的情感,都在他心中被唤醒了。
“Han skall låta den där gruvan ligga i fred”, sade kungen.
“让他安心经营那座矿山吧,” 国王说。
“Eftersom han har svultit och arbetat ett helt liv för att få det här folket sådant, som han vill ha det, så skall han få behålla det sådant, som det är.”
“既然他毕生都在为让人民过上理想的生活而奔波劳碌,那么就让他继续保持现状吧。”
“Men om riket är i fara?” sade prästen.
“但如果王国面临危险呢?” 牧师问道。
“Riket är bättre betjänt med människor än med pengar”, sade kungen. Och när kungen hade sagt detta, bjöd han prästen farväl och gick ut ur sakristian.
“王国需要人力而非金钱。” 国王回答。说完这些话,国王就向牧师道别,走出了圣器室。
Därutanför stod folkhopen lika tyst och ordkarg, som när han hade gått in. Men när kungen steg utför trappan, kom en bonde emot honom.
门外的人群依然静默无声,保持着国王进来时的那种沉默。但当国王走下台阶时,一个农民迎了上来。
“Har du nu fått tala med vår präst?” sade bonden.
“您和我们的牧师谈过了吗?” 农民问道。
“Ja”, sade kungen, “jag har talat med honom.”
“是的,” 国王回答,“我和他谈过了。”
“Då har du väl också fått svar från oss?” sade bonden. “Vi bådo dig, att du skulle gå in och tala vid vår präst, för att han skulle ge dig svar från oss.”
“那您也应该得到我们的答复了吧?” 农民说。“我们恳求您去和牧师谈谈,让他把我们的答复转达给您。”
“Ja, jag har fått svar”, sade kungen.
“是的,我已经得到答复了。” 国王说。

Silvergruvan